# ID: svediakorp-gov458035
# author: Helmuth Markov, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 531
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag kan inte förstå den allmänna kalabaliken om den snabbt ökande textilimporten från Kina sedan den 1 januari i år, för vi visste alla att just detta skulle hända.
Om man öppnar och avreglerar marknader utan att ställa villkor får man helt enkelt vara beredd på att andra tillverkare tar tillfället i akt för att dra nytta av det genom att huvudstupa kasta sig in på de nyöppnade marknaderna.
Se bara på Kinas huvudsakliga import i dagsläget: aluminiumsmältare, gjutmaskiner, pressar, färger för formsprutning och valsverk.
Detta betyder att vi kommer att få enorma problem om fem år – inom skoindustrin, inom cykelindustrin, inom bilindustrin och inom järn- och ståltillverkningen.
Inte ens uppskjutandet av verkställighet fram till 2008 som stadgas i särskilda skyddsklausuler kommer att lösa problemet.
Det kommer bara att mildra det.
Det är naivt att begära samma konkurrensvillkor för handel med Kina och med andra länder.
Betyder det att en anställd inom den europeiska textilindustrin från och med 2008 kommer att tvingas ha samma lön som sin kinesiske motsvarighet för att kunna konkurrera?
Tanken är absurd.
Det är både en orimlighet och en skandal att EU, genom att gå så långt som till att subventionera de företag som flyttar tillverkningen till tredjeländer, sågar av den gren som det själv sitter på.
Den enda möjligheten till lösning ligger i en fullständig omarbetning av EU: s handelspolitik.
EU måste förbinda sig till ett rättvist handelssystem och detta inbegriper att man överger det ohämmade öppnandet av marknader och avregleringen.
En rättvis intressebalans innebär att man främjar handel där det är förnuftigt och inte gör den till ett självändamål och att man samtidigt underhåller och främjar den lokala tillverkningen och den regionala konjunkturcykeln, inte bara i våra egna regioner utan även i utvecklingsländerna.
Detta medför också något som min egen grupp har krävt, nämligen att EU åtar sig att förbättra arbetsvillkoren och de anställdas rätt till socialförsäkring och likaså att upprätthålla höga miljönormer, både inom vår egen industri och inom våra handelspartners produktionssystem.
Detta innebär att man under lämpliga former tar hänsyn till skillnader i utveckling mellan våra olika handelspartner.
Det måste ändå sägas att det råder ett brådskande behov av att en gång för alla utarbeta ett nytt utkast till kommissionens mandat för handelsförhandlingar.
Det gamla mandatet från 1999 har misslyckats två gånger, i Seattle och i Cancún, och det kommer att misslyckas igen i Hongkong.
Jag begriper inte hur det är tänkt att kommissionen – som det framställs i betänkandet – själv skall utarbeta sitt framtida mandat.
Jag stöder föredragandens begäran om riktat stöd för forskning och utveckling inom textilsektorn, där man bör prioritera utvecklingen av säkra, kemikaliefria textilier genom att konsekvent tillämpa principen om ömsesidigt erkännande, helt i REACH-systemets anda.
Jag anser att det även finns ett behov av att se till att konsumenterna inte blir försökskaniner för testandet av textilprodukter som framställs med hjälp av alla möjliga typer av nanoteknik innan följderna av detta har undersökts tillräckligt.
