# ID: svediakorp-gov458031
# author: Daniel Caspary, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
För några dagar sedan lyckades kommissionen med vårt stöd nå en överenskommelse med Kina med målsättningen att skydda den europeiska textilindustrin från en verklig flodvåg av kinesiska textilier.
Detta har både fördelar och nackdelar.
Fördelen är att det ger textilindustrin i södra Europa ett andrum, men låt oss även beakta de negativa aspekterna i avtalet.
Genom att återinföra kvoter upprättar vi handelshinder och detta är vad vi alltid kritiserar kineserna för att de gör.
Vem skall bestämma vilken importör som skall få vilken kvot?
Skall det avgöras på grundval av ” först till kvarn ” eller skall de som redan har mer långvariga leveransavtal favoriseras?
Finns det möjligtvis andra varianter?
Om så är fallet, med vilken motivering och hur föreslår kommissionen att detta avgörs?
Vad händer med de stormarknader och affärsidkare som i förskott, innan kvoterna upphör att gälla, har gjort stora beställningar i Kina?
Kommer de att få sina varor?
Kommer hyllorna nu att gapa tomma eller kommer någon att kompensera dem om de är tvungna att köpa sina produkter till ett dyrare pris någon annanstans i världen?
Vad händer med de europeiska textilföretag som i förskott, innan kvoterna upphör att gälla, å ena sidan har omplacerat sin tillverkning till Kina och å andra sidan ytterligare har expanderat sin marknadsföring och återförsäljning i Europa?
Kan de ta emot leveranser från sina egna fabriker i Kina eller kommer återinförandet av kvoter bara innebära otur för dem som förlorat sitt livsuppehälle och tvingats avskeda sina anställda i Europa?
Vad händer med de textiltillverkare som har ägnat de senaste åren och sina egna pengar åt omstruktureringar?
Kommer de nu att bestraffas medan de företag som inte antog utmaningen får pengar från strukturfonderna?
Vi ger de företag som ännu inte har funnit sig i det nya status quo på de globala marknaderna en sista chans att reparera skadan, men syftet med EU: s stödpolitik är inte att vara textilindustrins permanenta framtidsförsäkring.
Det vi talar om är vad företagen, deras ledare och anställda verkligen är till för, så jag uppmanar dem att anta denna utmaning.
