# ID: svediakorp-gov457986
# author: Marek Maciej Siwiec, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vad vi i dag gör är helt enkelt att beskriva vad som kan kallas en stagnerande kris.
Nyheter om denna kris har nått oss och vi har alla sett bilder från demonstrationer, människor som har gripits och misshandlats.
Sedan hamnar dessa människor i fängelse och vi skickar protester och väntar tills nästa bilder visas på TV.
Vad allt detta betyder är att vi faktiskt inte kan göra särskilt mycket.
Vi kan inte göra mycket, och vi bör åtminstone vara ärliga nog att erkänna det för oss själva.
Dagens debatt om medierna berör bara en liten del av den hårda verklighet som präglar livets alla områden i Vitryssland.
På min grupps vägnar vill jag eftertryckligen uppmana kommissionen att anta den kompromissresolution som har utarbetats och som skall läggas fram i morgon, som inspirationskälla för sina åtgärder.
Det finns ytterligare en fråga vi inte bör glömma.
Trots att timmen är så sen och trots att vi är en så liten skara, bör vi vara ärliga mot oss själva och erkänna att EU, varmed jag avser alla oss i kammaren och samtliga medlemsstater, kommer att stå maktlöst och hjälplöst om vi inte för samtal med Ryssland om Vitrysslandsfrågan.
Vi för samtal med Ryssland om olika frågor.
Mest populärt är naturgas och olika vinstintressen, men vi har inte frågat Ryssland om vad de verkligen anser om situationen i Vitryssland.
Det är väldigt lämpligt för Ryssland och för president Vladimir Putin att det finns ett land de kan se ner på i den delen av Europa, och att det finns en regim som kan ses som Europas svarta får.
Aleksander Lukasjenko och hans bedrifter tolereras och stöttas med hjälp av billig naturgas och olja, och EU samtycker till detta.
Vi borde åtminstone erkänna för oss själva att Lukasjenkoregimen är bekväm för Ryssland och att vi accepterar det.
Fängslandet av Michail Chodorkovskij ter sig bagatellartat mot bakgrund av vad som händer i Vitryssland.
Vi sliter vårt hår i protesterna för Chodorkovskij, medan mycket lite sägs om Aleksander Lukasjenkos anonyma offer.
Om vi inte vidtar konkreta åtgärder för att stärka det civila samhället kommer dessa människor att förlora sin främsta resurs, nämligen hoppet.
Det vore verkligen slutet.
