# ID: svediakorp-gov457969
# author: Barbara Kudrycka (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill instämma med kommissionsledamoten och uppriktigt tacka Diana Wallis för hennes ytterst insiktsfulla betänkande, och för att hon fått till stånd kompromisser i många svåra frågor.
Även om detta är en komplicerad och teknisk förordning utgör den ett mycket viktigt steg i arbetet för att inrätta ett enhetligt civilrättsligt system inom EU.
Om ett sådant system saknas får den gemensamma marknaden det avsevärt mycket svårare att fungera och även om denna marknad ibland kritiseras utgör den grunden för EU-integrationen.
Därför är alla kommentarer som inkommit från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och framför allt från utskottet för rättsliga frågor, av allra största vikt.
Med tanke på den snäva tidsramen och framför allt med tanke på utskottets behörighetsområden koncentrerade sig utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor huvudsakligen på artikel 6 i förordningen, som anger vilken lag som är tillämplig i situationer där en persons ära och anseende kränks, eller när en person eller ett företag förtalas i medierna.
I denna artikel anges också i grova drag när lagen skall tillämpas i händelse av eventuella rättsliga tvister.
Enligt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som jag varit föredragande för, måste EU garantera medborgarna en hög grad av rättssäkerhet.
I händelse av att en publikation kränker en persons ära och anseende är det därför av största vikt att skyddet av den personens enskilda rättigheter går före allt annat, och att detta skydd ges i det land där kränkningen har utförts.
Till grund för våra överväganden låg det faktum att det för närvarande inte finns något hot mot mediafriheten inom EU, eftersom den skyddas av såväl medlemsstaternas författningar som av europeiska domstolar.
Vidare innebar en kompromiss som nåddes i utskottet för rättsliga frågor att ett ändringsförslag har lagts fram som å ena sidan beaktar den ståndpunkt som intagits av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och å andra sidan upprättar ett så exakt rättsligt ramverk att utgivare inom EU bör kunna vara nöjda.
Jag stöder dessa ändringsförslag, eftersom denna lösning tillförsäkrar utgivarna rättsligt skydd, i synnerhet mot bakgrund av Bryssel 1-förordningen, samtidigt som den ger en garanti för att de drabbades rättigheter stärks.
