# ID: svediakorp-gov457846
# author: Giovanni Claudio Fava (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 858
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill också tacka kommissionsledamoten och de andra föredragandena.
Jag anser att vi har utvecklat ett arbetssätt som gagnar alla, däribland avseende kvaliteten på de betänkanden vi lämnar in till omröstning i parlamentet.
Jag handlägger Europeiska regionala utvecklingsfonden, som otvivelaktigt är den mest betydande av strukturfonderna när det gäller anslagens omfattning.
Fonden infördes för 30 år sedan och har den mycket svåra uppgiften att korrigera obalans inom EU.
Det är en uppgift fastställd genom en artikel i fördraget, vilken för oss visar behovet, och nödvändigheten, av ett EU som grundas på solidaritet och på förmågan att skapa jämställdhet och rättvisa villkor, särskilt nu när vi befinner oss inför den utmaning utvidgningen innebär.
De tio nya medlemsstaterna utgör en stor tillgång när det gäller kvaliteten på politiken, vilket är ett betydelsefullt steg framåt i EU: s historia.
Vi måste dock också komma ihåg att den regionala obalansen håller på att förvärras.
Just nu tillhör en tredjedel av EU: s tillgångar ett geografiskt område som täcker endast en tiondel av EU, och vi har registrerat en fördubbling av antalet regioner som är stödberättigade under mål 1, det vill säga regioner med omfattande strukturell obalans och ekonomiska svårigheter.
Detta är därför avtals- och solidaritetspolitikens huvuduppgift.
Om unionen bara var ett frihandelsområde skulle vi kunna begränsa oss till att omfördela inkomsten mellan de rikaste och de fattigaste regionerna.
Däremot – och för detta tackar jag kommissionsledamoten – kan vi välja ett politiskt, socialt och ekonomiskt projekt inom ramen för strukturfonderna, eller snarare välja en utvecklingsmodell som i sin helhet är till nytta för integrationsprocessen i Europa.
I denna utvecklingsmodell görs ett antal viktiga val.
Den gynnar valet av innehåll som gjordes i Göteborg och Lissabon och därför väljs vägen med en kunskapsbaserad ekonomi, med kunskap, innovation, forskning och utbildning, avsedd som en livslång möjlighet för människor, samt riskförebyggande och hållbar utveckling.
Det är ett extremt ambitiöst projekt som naturligtvis har ett syfte som är viktigast, att utgifterna spenderas bättre.
Herr talman, herr kommissionsledamot!
Vi har inte alltid spenderat allt, och även när vi har gjort det, har vi inte alltid spenderat det på ett bra sätt.
Det finns regioner – även i mitt land – som har fått stora anslag, men där svårigheterna inte blivit mindre de senaste 10, 15 eller 20 åren med avseende på sysselsättningsnivåer, infrastrukturernas kvalitet och sammanlänkning, forskning och innovation.
Det står därför klart att vi verkligen måste öka kvaliteten när det gäller hur lämpliga utgifterna är och för att uppnå detta måste vi välja ut mål utifrån ett litet antal prioriteringar.
Av denna anledning är vår grupp emot önskemålet – som är förståeligt men onödigt – att urskillningslöst utvidga de områden inom vilka denna strukturfond kan användas.
Vi föreslår att vid omröstningen rösta mot ett antal av de ändringsförslag där man försöker införa för många mål och för många prioriteringar.
Vi föreslår att vid omröstningen rösta mot ett antal ledamöters förståeliga önskan att inkludera mervärdesskatt bland återbetalningsbara utgifter.
Vi vill inte väcka liv i den debatt som grundligt förts i utskottet, men vi anser att mervärdesskatten, vilket påpekats av rådet, kommissionen och revisionsrätten, tidigare ledde till ett avsevärt missbruk då en andel av mervärdesskatten återbetalades.
Vi anser i synnerhet att ett inkluderande av detta skulle leda till en oacceptabel ojämlikhet mellan länder med momssatser som varierar mellan 1 procent och 25 procent.
Detta gäller också byggandet av nya bostäder.
Vi godkände ett ändringsförslag som vi hoppas skall antas av kommissionen avseende byggande av kategoriboende.
Att överväga att strukturfondsmedel i allmänhet skulle kunna anslås till bostadsbyggande innebär emellertid att avsevärda resurser tas i anspråk från dessa fonder.
Vi är nöjda med de uppnådda resultaten.
Vi har stärkt partnerskapets roll, vilket vi anser vara ett gott praktiskt exempel på civilisation och demokratisk praxis.
Vi har lyckats se till att särskild uppmärksamhet även ägnas åt kampen mot den organiserade brottsligheten och maffiarelaterad brottslighet och har fastställt möjligheten att också använda strukturfonderna för att skapa nödvändigt kunnande för att ta itu med den maffiarelaterade brottslighetens genomslagskraft.
Vi har också lyckats se till att principen för icke-diskriminering gäller över hela linjen.
Beträffande detta ämne har föredraganden endast lagt fram två ändringsförslag, vars syfte är att göra hela texten mer enhetlig och följdriktig.
Jag slutar med att liksom Konstantinos Hatzidakis påpeka att kvaliteten på våra utgifter beror på förekomsten av tillräckliga anslag.
Det är därför jag anser att detta parlament måste se till att solidariteten, eller snarare möjligheten att skapa ett EU som rör sig med samma hastighet, inte tilldelas mindre resurser.
Det handlar inte bara om en princip som fastställts i fördragen, utan det är denna princip vi måste sätta vår tilltro till när det gäller den framtida politiska och ekonomiska integrationsprocessen i Europa.
