# ID: svediakorp-gov457770
# author: Marco Pannella (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 231
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Som radikala ledamöter har vi ägnat oss åt denna fråga, särskilt med Marco Cappato, sedan den förra valperioden, och vi har gjort parlamentets ståndpunkt mycket tydlig, men den har inte godtagits.
I dag debatterar vi den igen, och vi hör anföranden från den yttersta högerkanten till den yttersta vänsterkanten i kammaren till stöd för marknaden, vilket jag, som ledamot av gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, välkomnar särskilt.
Det är en marknad som hotas och fördärvas av en byråkratisk apparat som, i syfte att stödja de stora monopol- och oligopolgrupperna, är redo att använda byråkratiskt rättsligt maktspråk för att förhindra utövandet av fritt uppfinnande och frihandel.
Om vi i morgon antar Michel Rocards ändringsförslag och de ändringsförslag som jag själv, tillsammans med 50 ledamotskolleger, däribland Emma Bonino, har lagt fram, anser jag att vi har en strategi och en möjlighet att vinna.
Annars instämmer jag med Andrew Duff när han säger att man i förlikningsförfarandet inte längre bara måste räkna med Spaniens, Österrikes, Belgiens och Italiens ovilja att rösta för direktivet, som i maj 2004.
I själva verket är jag säker på att vi kommer att lyckas ändra kommissionens och rådets ståndpunkter i riktning mot avreglering och rättvisa.
