# ID: svediakorp-gov457743
# author: Klaus-Heiner Lehne (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 601
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Samtidigt som jag vill tacka föredraganden och skuggföredragandena, vill jag särskilt uppmärksamma vår egen grupps skuggföredragande, Piia-Noora Kauppi, som på ett utmärkt sätt har försökt få fram förnuftiga kompromisser och nå en bra lösning, och under arbetets gång uppvisat omfattande sakkunskap.
Det arbete hon har utfört i detta sammanhang ger mig verkligen skäl att berömma henne.
Låt mig återigen nämna en sak som blev uppenbar i samband med diskussionen i utskottet för rättsliga frågor: ingen, det vill säga ingen politisk grupp, vill ha programvarupatent, även om jag inte kan utesluta möjligheten att enskilda personer vill ha det.
Det är emellertid inte detta direktivet handlar om; det var faktiskt avsett att förhindra att lagstiftningen i EU skulle utvecklas på samma sätt som i Förenta staterna.
Detta är syftet, ett syfte som den gemensamma ståndpunkten uppfyller.
I slutet av maj fick vi en lägesrapport från handelskammaren i München och Oberbayern.
På liknande sätt som läget i Irland, som Brian Crowley beskrev tidigare, hittar man den största koncentrationen av små och medelstora programvaruutvecklingsföretag i Tyskland i området kring München.
De organiserade en utfrågning vars resultat inte var otvetydigt när det gäller om de tror att den gemensamma ståndpunkten – även om den naturligtvis går att förbättra – uppfyller de fastställda villkoren och löser problemen.
I utskottet för rättsliga frågor gjorde vi en hel rad viktiga förbättringar av Rocardbetänkandet genom 39 ändringsförslag, eftersom vi klargjorde vissa saker – till exempel begrepp som ” interoperabilitet ” och ” teknisk definition ” – och skapade alternativ.
Det som utskottet för rättsliga frågor har utarbetat är alltså ett betänkande som karakteriseras av återhållsamhet, för att göra det möjligt att lösa de problem som kvarstår.
Michel Rocards ändringsförslag, och de som har lagts fram av andra grupper i parlamentet, fjärmar sig långt ifrån direktivets syfte.
För några månader sedan sammanträdde vi här och förnyade våra åtaganden i samband med Lissabonprocessen, som är själva kärnpunkten när det bland annat gäller ett kunskapsbaserat samhälle i EU.
Eftersom vi inte har något råmaterial måste vi förlita oss på vårt förstånd, vår kunskap och på våra medborgares kompetens.
Om vi skulle tillåta en situation som uppstår genom orimliga ändringsförslag, det vill säga då det mesta av EU: s högteknologi inte går att patentera, skulle vi äventyra de medel som framtida generationer på denna kontinent behöver för att tjäna sitt levebröd, så denna ståndpunkt är oförsvarbar och en överväldigande majoritet i min grupp kommer inte att stödja den.
Låt mig ta upp en annan punkt, en viktig sådan, det vill säga frågan om att folk uppmanar till förslag om att avvisa den gemensamma ståndpunkten.
Detta är ett alternativ som vår grupp måste överväga i kväll, och två faktorer gör att det är värt besväret.
Den första är att vi inte vinner något om vi, som ett resultat av ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor, måste gå igenom ett långdraget förlikningsförfarande bara för att se direktivet gå förlorat under den tredje behandlingen genom enkel majoritet.
För det andra vill vi inte till sist få ett direktiv som är så förändrat av parlamentets ändringsförslag att det skadar Lissabonprocessen och själva EU.
Om det blir så är det bättre om vi inte får något direktiv alls.
Detta är alltså en fråga som vår grupp kommer att fatta beslut om i kväll.
