# ID: svediakorp-gov457723
# author: Jorgo Chatzimarkakis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Det betänkande vi diskuterar understryker parlamentets betydelse och styrka.
Om vi jämför utkastet till direktiv så som det presenterades av kommissionen med den kompromiss som vi hoppas kunna anta i morgon blir det tydligt vad parlamentet kan åstadkomma på energipolitikens område.
Att parlamentet har kunnat utöva ett betydande inflytande beror i ganska hög grad på föredragandens otvetydiga inställning.
Kommissionens ursprungliga förslag tenderade att likna en planekonomi där regeringen skulle ha beslutat inom vilka delar av infrastrukturen företagen skulle tillåtas att investera.
Med utgångspunkt från detta dokument som präglas av styrning har parlamentet lyckats utarbeta en strategi som vägleds av konkurrenskraft och som på ett mycket effektivare sätt kommer att ta itu med problemen kring försörjningstryggheten, och detta är så mycket viktigare eftersom den nuvarande utvecklingen i EU präglas av en stigande efterfrågan på el, en efterfrågan som på nytt har fäst uppmärksamheten på behovet av nya kraftverk.
Den riktiga slutsatsen av strömavbrotten i Italien 2003 skulle ha varit att dessa i första hand berodde på bristen på konkurrens i den utslitna infrastrukturen.
Särskilt när det gäller allmännyttiga tjänster är privatisering och konkurrens två sidor av samma mynt.
Kommissionen tog ett steg i fel riktning när den från början antog att statliga organ skulle kunna dra nytta av bristen på konkurrens och att de i tveksamma fall skulle ha större kompetens att bedöma vilka delar av medlemsstaternas nätinfrastruktur som var i behov av investeringar.
Det som nu efter förbättringar finns kvar i förslaget till direktiv visar i sig hur ökad konkurrens kan vara en vinnande strategi.
Genom att främja de förhållanden där en heltäckande marknad kan fungera tillfredsställande och sända lämpliga prissignaler för investeringar i produktionskapacitet antar EU rätt strategi för att ta itu med frågan om försörjningstrygghet.
Strategins viktigaste mål måste vara att skapa livskraftiga energimarknadsstrukturer där företagen kan tjäna pengar, och detta är det rätta incitamentet för att skapa ett investeringsklimat där det kan uppstå infrastruktur.
Direktivet hör inte till dem som ger uttryck för en negativ inställning till företagsamhet, och det är också bra.
Vi stöder därför föredragandens förslag och gratulerar honom dessutom.
