# ID: svediakorp-gov457719
# author: Giles Chichester (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 636
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Jag beklagar att rådet inte är här i kväll.
Jag vill börja med att tacka mina kolleger i utskottet för industrifrågor, forskning och energi för deras samverkan i arbetet med betänkandet och förslaget, en samverkan som gör att vi kan lägga fram en klar och enad ståndpunkt för parlamentet.
Jag vill också ge rådet en komplimang för att det har arbetat med oss i informella trepartssamtal för att nå en överenskommelse vid första behandlingen.
Genom att ta upp kommentarerna av kommissionsledamot Andris Piebalgs, som jag naturligtvis välkomnar hit i kväll, vill jag trösta kommissionen för det sätt som vi och rådet har skurit i kommissionens text och därmed några av de föreslagna befogenheter som den hade tänkt sig, vilka vi anser vara onödiga.
När vi fick den ursprungliga texten gav den ett något kluvet intryck, eftersom den tog upp fysisk försörjningstrygghet – ha lyset på, infrastrukturinvesteringar – men också marknadsåtgärder som syftar till samma sak.
Det går inte att underskatta vikten av energi i allmänhet och elektricitet i synnerhet för vårt sätt att leva, för vår livskvalitet och för vår levnadsstandard.
De är en viktig del av ett modernt samhälle och av en modern ekonomi.
Följaktligen är det ironiskt att parlamentet har valt att lägga denna fråga om primärlagstiftning sist på måndagskvällen, även om jag givetvis hoppas att vi har sparat det bästa till sist, som information.
Försörjningstrygghet handlar om att ha lyset på.
Det måste medges att vi hade en rätt så livlig diskussion med rådet om huruvida en definition av försörjningstrygghet skulle ingå i förslaget och hur definitionen i så fall skulle lyda.
Det gläder mig att kunna säga att vi har segrat och att definitionen ingår i artikel 2.
Frågan uppstår hur direktivet bidrar till att trygga försörjningen – ha lyset på, undvika strömavbrott och stopp – och vad vi i Europaparlamentet har tillfört?
Målen är helt klara: det handlar om att fastställa åtgärder som garanterar försörjningstrygghet och om att se till att den inre marknaden fungerar väl – dessa två delar av förslaget.
Det handlar om att säkerställa en tillräcklig produktionskapacitet, en lämplig jämvikt mellan utbud och efterfrågan och lämpliga sammankopplingsnivåer.
Detta beskrivs mycket tydligt i texten.
Sedan har vi i parlamentet insisterat på en definition av funktioner och ansvarsområden för en lång rad aktörer – intressenter, om ni så vill – inom elförsörjningsbranschen.
Vi har försökt att få medlemsstaterna att definiera dessa funktioner med tanke på försörjningstryggheten, så att var och en vet vem som är ansvarig för vad.
Detta omfattar medlemsstaterna själva.
Vi har lyckats införa ett krav på en rapport om övergripande systemtillräcklighet för driftsnätsäkerhet för den avsedda tryggheten med jämvikt mellan utbud och efterfrågan de kommande fem åren och utsikter att trygga elförsörjningen de kommande 15 åren efter det, och därmed uppmärksamma vilka investeringskrav som kommer att behövas.
Vi kan alltså ta åt oss äran för att ha skurit ned det ursprungliga förslaget och gett det mer fokus.
Direktivet kommer inte att garantera att det inte blir fler strömavbrott.
Det vore omöjligt.
Det klargör dock var ansvaret ligger, och detta kommer att bli en uppgift för medlemsstaterna att förklara i detalj så att det inte finns någon ovisshet.
Det huvudsakliga operativa ansvaret måste ligga på de systemansvariga för överföringssystemen och i viss mån på de systemansvariga för distributionssystemen.
Vi måste dock allihop erkänna att en rad faktorer spelar in för att kunna upprätthålla en fullständig försörjningstrygghet, inte bara överföring och sammankoppling.
Vi måste komma ihåg att huvudansvaret för detta för närvarande ligger på medlemsstaterna.
Jag rekommenderar parlamentet detta förslag.
