# ID: svediakorp-gov457678
# author: Zita Pleštinská (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jules Maatens betänkande ger oss tillfälle att utvärdera ett antal förmåner med medlemskap i Ekonomiska och monetära unionen som en framträdande symbol för den europeiska integrationen och ett sätt att föra EU: s medborgare närmare de ideal som unionen grundas på.
Vad som gör det än mer betydelsefullt är att tio nya länder förbereder sig för införandet av euron som sitt lagliga betalningsmedel när de har uppfyllt de fem huvudsakliga Maastrichtkriterierna, på grundval av deras åtaganden i anslutningsfördraget.
Trots att fördelarna med den gemensamma valutan och de åtföljande mekanismerna inte kan bestridas har en viss del av EU: s befolkning en negativ syn på euron, då man också förknippar den med prisökningar.
De stöder sig på medborgarnas åsikter hos 12 EU-medlemmar, som i slutändan inte besannats.
De återspeglar också oron hos medborgarna i tre av de gamla medlemsstaterna som inte antog euron.
Även om jag träffar en del kolleger som anser att informationskampanjer är pengar kastade i sjön får den färska erfarenheten av de två olyckliga folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna mig att tro att uppbyggnaden av EU: s viktigaste projekt, den europeiska konstitutionen, strandade på grund av brist på information.
Och en sammanhängande, ambitiös och långsiktig kommunikationsstrategi vad gäller euron kan hjälpa oss att återfå kontakten med medborgarna och överbevisa dem om fördelarna med EU i vardagslivet.
Kampanjen måste vara tydlig och begriplig, men framför allt rättfram och huvudsakligen rikta sig till mer avlägsna regioner med begränsade möjligheter att sprida information till allmänheten.
Den borde riktas till personer på arbetsmarknaden och, i synnerhet, till riskgrupper såsom pensionärer, arbetslösa, funktionshindrade personer och minoriteter.
Den borde användas för att förklara de grundläggande principerna för konsumenter för att förhindra att de förknippar förändringar i prisnivå direkt med införandet av euron – exempelvis införandet av dubbel prissättning och en passande sammanfattning.
I andan av projektet för monetär stabilitet i EU, som är dess hittills mest framgångsrika projekt, bör vi uttrycka vårt instämmande med detta betänkande, så att de korrekta förfaranden och den korrekta sakkunskap som erhållits i samband med tidigare införande av euron, som förklarats med en lyckad kampanj, också skapar fördelar vid införandet av euron i de nya medlemsstaterna liksom vid framtida utvidgning.
