# ID: svediakorp-gov457659
# author: Sahra Wagenknecht, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 264
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman, mina damer och herrar!
För en månad sedan röstade folk i Frankrike och i Nederländerna överväldigande emot konstitutionsfördraget och gav därmed framför allt uttryck för sitt motstånd mot ” mer av samma sak ”, mer av samma nyliberala politik i Europa och, inte minst, deras motstånd mot den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten.
Vad har vi fått ut av denna pakt?
Prisstabilitet är endast en aspekt av den; den har också fört med sig massarbetslöshet och en kraftig ökning av fattigdom i Europa.
Snarare än tillväxt har den fört med sig ett enormt socialt sammanbrott; i stället för stabilitet har storföretagen gjort rekordvinster.
Kurt Joachim Lauk är dock i sitt betänkande opåverkad av både sociala omvälvningar och de självklara problem som genomförandet av pakten innebär, och fortsätter att lovprisa den.
Vad värre är, och absurt nog, fastställs i betänkandet ett samband mellan arbetstiderna i Europa och ekonomisk kris, som om problemet skulle lösas om de som fortfarande har jobb att gå till skulle arbeta längre och längre tider och driva sig själva till sammanbrott, medan alltfler människor inte ens får en chans att använda sina färdigheter!
De som förstår europeisk politik på detta sätt och presenterar den mot denna bakgrund får inte bli överraskade när fler och fler människor vänder dem ryggen.
Vad de misslyckade folkomröstningarna om konstitutionsfördraget i Frankrike och Nederländerna tydligt visade är att de flesta européer vill ha något annat – en ny politik med en social inriktning.
