# ID: svediakorp-gov457654
# author: Jean-Claude Trichet, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,562
# sentences: 64
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag har nöjet att i dag kunna presentera ECB: s årsrapport för 2004.
Europeiska centralbanken är medveten om hur stort dess demokratiska ansvar är och har alltid betonat att dess oberoende måste gå hand i hand med ett strikt åtagande att motivera sina åtgärder.
ECB fäster därför allra största vikt vid att föra en regelbunden dialog med de europeiska medborgarnas valda företrädare.
Jag måste få säga att jag med största intresse lyssnade på inläggen om Lauk- och Maatensbetänkandena.
I mina inledande kommentarer kommer jag att först granska den ekonomiska och monetära utvecklingen under 2004 och beskriva vår syn på våra ekonomiska utsikter och den monetära politiska strategin.
Jag kommer därefter att bemöta ett antal kommentarer och förslag som finns i förslaget till betänkande om ECB: s årsrapport 2004.
Låt mig börja med de ekonomiska och monetära frågorna.
Under 2004 verkade ECB: s penningpolitik i ett klimat av gradvis ekonomisk återhämtning i euroområdet.
Den reala BNP-tillväxten för hela året stannade vid 1,8 procent, jämfört med 0,5 procent året innan.
Under första halvan av 2004 visade den ekonomiska aktiviteten på en relativt dynamisk tillväxt.
Emellertid var den ekonomiska tillväxten endast blygsam under den andra halvan, delvis beroende på stigande oljepriser.
När det gäller prisutvecklingen förblev det underliggande inhemska inflationstrycket under kontroll, vilket återspeglade dämpade ökningar i arbetsersättningen och välförankrade inflationsförväntningar.
Samtidigt som uppgången i den gemensamma valutans växelkurs 2004 bidrog till att sänka inflationstrycket påverkade prisökningar, indirekta skatter och oljeprisökningar tydligt inflationen.
Sammantaget uppgick den årliga inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) till 2,1 procent, oförändrat jämfört med året innan.
Mot bakgrund av ett dämpat inhemskt pristryck och en gynnsam prognos för prisstabiliteten på medellång sikt förblev de centrala ECB-räntorna oförändrade på historiskt låga nivåer under hela året.
Räntorna förblev låga över hela löptidsspektrumet och gav på så sätt betydande stöd till den ekonomiska aktiviteten.
Faktum är att våra långa räntor ligger på sin lägsta nivå på hundra år.
Utvecklingen för de offentliga finanserna i euroområdet under 2004 var, som föredraganden har sagt, långt från tillfredsställande.
Det genomsnittliga underskottet i de offentliga finanserna stabiliserade sig i stort sett på 2,7 procent av BNP.
Detta är en nivå som inte bara innebär en ökande skuldkvot, som skulle kunna bli ohållbar, utan som också innebär att man har en dålig säkerhetsmarginal för kortsiktiga budgetlättnader i händelse av en ogynnsam utveckling.
Diskussionerna om att se över stabilitets- och tillväxtpakten fortsatte under 2004 och resulterade i en rapport som antogs i mars 2005.
Både genomförandet av budgeten 2005 och förberedelserna av budgeten för 2006 erbjuder alla inblandade parter ett första tillfälle att strikt tillämpa paktens bestämmelser för att visa att pakten fortsätter att vara en effektiv ram för finanspolitisk samordning och disciplin.
Som föredraganden sade vet alla här i parlamentet vilken ståndpunkt ECB intog i dessa diskussioner.
Slutligen gjordes betydande revideringar av tidigare underskott och skuldsiffror i några länder under 2004, något som undergräver effektiviteten i EU: s övervakning av de offentliga finanserna.
Det är av vital betydelse att säkra en pålitlig insamling och punktlig rapportering av offentlig ekonomisk statistik.
När det gäller den centrala frågan om strukturreformer välkomnar och stöder ECB den förnyade drivkraften för ekonomiska reformer till följd av nylanseringen av Lissabonstrategin, med en tydligare inriktning på tillväxt och sysselsättning, och den nya ramen för styrelseformer, som syftar till att förbättra genomförandet av reformer.
De nya integrerade riktlinjerna för 2005 – 2008, som innefattar både de nya allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och de nya sysselsättningsriktlinjerna, bör nu fungera som en plattform för konkreta åtgärder på EU-nivå och från medlemsstaternas sida.
Nu skall jag säga några ord om penningpolitiken i det stora och mångskiftande euroområdet.
Omfattningen av inflationsspridningen över euroområdets länder liknar den spridning som har iakttagits i de 14 statistikzonerna i Förenta staterna.
I en monetär union är skillnader i inflation och arbetskraftskostnader det naturliga sättet att anpassa relativa priser till en asymmetrisk efterfrågan eller tillgångsutveckling.
Sådana anpassningar har varit mer omfattande och vanligare än förväntat i euroområdet.
Ur den synvinkeln är euroområdet mer flexibelt än vad många iakttagare hade förväntat sig.
Samtidigt som justeringar av relativa priser i allmänhet är ekonomiskt berättigade finns det fall där inflationsskillnader kan bero på en olämplig nationell ekonomisk politik och stelheter på arbets- och produktmarknaderna.
För dessa länder är strukturreformer verkligen att rekommendera.
När jag lyssnade till föredraganden noterade jag med glädje att ni delar vår åsikt att en regelbunden dialog är en mycket viktig del av den övergripande ramen.
ECB är tacksam för de förslag som Europaparlamentet har kommit med och beaktar dem mycket noga.
Jag kan i sammanhanget rapportera att ECB förra året beslutade att i fortsättningen offentliggöra sin rapport om den finansiella stabiliteten, i linje med ett förslag från Europaparlamentet.
Jag märker att de synpunkter som framförs i förslaget till resolution i många viktiga frågor ligger mycket nära ECB: s egna åsikter.
Till exempel när det gäller uttalandena om ECB: s penningpolitiska agerande 2004 och diagnosen att den relativa svagheten i den ekonomiska aktiviteten kan bero på avsaknaden av strukturreformer.
Er ståndpunkt avseende reformen av stabilitets- och tillväxtpakten låg också väldigt nära ECB: s åsikter i frågan.
Jag välkomnar också att man i förslaget till resolution berömmer oss för vårt arbete med förberedelserna inför EU-utvidgningen, som utgjorde en ny milstolpe på vägen mot en allt tätare union.
De gedigna förberedelserna inför denna utvidgning möjliggjorde de tio nya centralbankernas smidiga inträde i ESCB.
Vi delar er åsikt i denna fråga om att den bästa möjliga förberedelsen för eurons införande är en hög nivå av hållbar konvergens i enlighet med Maastrichtkriterierna.
Även om det finns många områden där vi helt delar de synpunkter som framförs i förslaget till resolution finns det ett antal punkter där våra åsikter går något i sär.
I förslaget till resolution uppmanas ECB att överväga möjligheten att offentliggöra ” protokollsammanfattningar ”.
Men jag måste få säga att vi fortsätter att se stora fördelar med de kommunikationskanaler som ECB har valt.
Det angreppssätt som ECB har valt för att nästan i realtid meddela allmänheten sina penningpolitiska beslut underlättar skapandet av förväntningar och ökar därmed genomslagskraften för penningpolitiken.
ECB: s metod har åstadkommit en hög grad av förutsägbarhet i penningpolitiken och har gjort det möjligt att hålla de långsiktiga inflationsförväntningarna på sunda nivåer.
Vi har gett Europaparlamentet omfattande och aktuell information genom flera kanaler, och vi är redo att fortsätta att göra det när det gäller den mycket viktiga frågan om clearing och avveckling.
Om man vid ett senare tillfälle antar ett direktiv om clearing och avveckling får dessa normer ändras i enlighet med det, om så blir nödvändigt.
Jag vill också berätta för er att vi har läst förslaget till resolution om genomförandet av en informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU med yttersta intresse.
En av de åtgärder som föreslås i denna resolution är att ECB varje år skall genomföra en kvantitativ analys av fördelarna med den gemensamma valutan för medborgarna.
Jag är inte säker på att en sådan årlig kvantitativ rapport skulle vara det lämpligaste sättet på det här stadiet på grund av begränsningar när det gäller metoder och uppgifter.
Men vi kommer att tänka över alla lämpliga sätt att förbättra informationen om den gemensamma valutans nytta för medborgarna i euroområdet genom att använda oss av så många olika verktyg som möjligt som står till vårt förfogande, däribland presskonferenser, offentliggörandet av årsrapporter och månatliga bulletiner och framförda tal och artiklar som publiceras i hela euroområdet.
Herr talman!
Jag skulle vilja avsluta med att tillfoga tre kommentarer om Europas nuvarande situation till följd av den franska och den nederländska folkomröstningen.
För det första har Europas utveckling en egen rytm och kan bara bedömas efter en viss tid.
Europeiska centralbanken och dess ordförande har förtroende för Europas förmåga att övervinna de nuvarande svårigheterna, och jag hyser precis samma förtroende och beslutsamhet som omedelbart framfördes i ett uttalande undertecknat av er talman Josep Borrell Fontelles, Jean-Claude Juncker och José Manuel Barroso.
För det andra är de utmaningar och möjligheter som Europa står inför i fråga om europeisk historia och världshistoria, demografi, teknik och ekonomi så stora att det är ännu viktigare att genomföra det reformprogram som togs fram i Lissabon och återinfördes vid Europeiska rådets möte i Bryssel i mars.
I denna fråga, liksom i många andra, stöder jag till fullo föredragandens slutsatser.
Slutligen kan vi alla vara övertygade om att vi i framtiden, liksom tidigare, fullt ut kommer att hålla fast vid vårt uppdrag: förslaget till konstitution medför inga förändringar av hur Europeiska centralbanken arbetar eller hur den gemensamma valutan fungerar, eftersom de vilar på ytterst stabila grunder som anges i Maastrichtfördraget.
Europa kan lita på att Europeiska centralbanken och Eurosystemet under alla omständigheter förblir stabila och trovärdiga fästpunkter och att ECB, inom sitt ansvarsområde, upprätthåller förtroendet.
