# ID: svediakorp-gov457472
# author: Sergej Kozlík (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 220
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag vill nu träda fram för att försvara föredraganden Othmar Karas ståndpunkt.
Jag anser att flera av Europeiska rådets reservationer och invändningar är ytliga och inte tillräckligt genomtänkta eller berättigade.
På grund av tidsbrist vill jag endast beröra två av punkterna som finns i rådets kommentarer till artikel 6.1 och artikel 7.2a.
När det gäller artikel 6.1 är det tydligt att det finns en grundläggande skillnad mellan att rapportera och övervaka det absoluta värdet av över- eller underskottet i de offentliga finanserna och den totala nivån på den offentliga skuldsättningen som ett procenttal av den i förväg bestämda utgångspunkten, till exempel bruttonationalprodukten, som är mycket intressantare när det gäller att upprätthålla budgetdisciplin än absolut information om nivån på underskottet.
Därför stöder jag Europaparlamentets ståndpunkt som har delgivits av Othmar Karas på denna och andra punkter.
Förutom Europaparlamentets ståndpunkt ifrågasätter jag formuleringen i artikel 7.2a och Europeiska rådets ändringsförslag, där en avvikelse från de medelfristiga budgetmålen i samband med införandet av pensionssystem med flera pelare har tillåtits.
Detta får endast tillämpas om betalningen av pensionsreformen bevisligen sker på bekostnad av en lägre slutlig konsumtion eller ökade besparingar av medborgarna, och inte genom en kort- eller medelfristig täckning av pensionsunderskott genom engångsintäkter från privatiseringar, vilket sker i flera europeiska länder.
