# ID: svediakorp-gov457458
# author: Maria Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 681
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Ordföranden i utskottet för framställningar Marcin Libicki har på grund av att han hastigt måste resa till Polen bett mig att på hans vägnar framföra följande: Innehållet speglar endast den ståndpunkt som utskottet för framställningar har intagit, inte någon politisk grupps eller hans personliga ståndpunkt.
Ordföranden Marcin Libicki ber kammaren och utskottet om ursäkt för sin frånvaro.
Kvällens debatt, som är föranledd av den muntliga frågan från utskottet för framställningar, berör en fråga som är central för ett stort antal människor när de talar om medborgarnas Europa, eller närmare bestämt om den europeiska nationaliteten.
Den rätt att göra en framställning som är inskriven i fördraget medför skyldigheter, inte endast för parlamentet utan för samtliga institutioner inom EU.
Alla medborgare har rätt att inge en framställning till Europaparlamentet i frågor som rör EU: s verksamhet och har rätt att förvänta sig ett nöjaktigt svar.
De har också rätt att förvänta sig att de kommer att hållas skadeslösa om överträdelser har skett i ärenden som ligger inom EU: s behörighetsområden.
I debatten om de framställningar som har gjorts i anslutning till ärendet Lloyd ber man om ett ärligt svar från kommissionen som väktare av fördragen.
Om en EU-lag i många år har tillämpats felaktigt av en medlemsstat och om denna felaktiga tillämpning till yttermera visso har resulterat i omfattande personliga förluster och i några fall drivit människor till att ta sitt liv har vi all anledning att fundera över hur EU egentligen fungerar.
Samma sak gäller om det är sant att framställarna i ärendet Lloyd i Förenade kungariket, Irland, Tyskland och ett flertal andra EU-länder led omfattande ekonomiska förluster till följd av att det första direktivet om annan försäkring än livförsäkring tillämpades felaktigt.
Medborgarna har rätt att vänta sig att den lagstiftning som rådet och Europaparlamentet antar undantagslöst tillämpas korrekt i EU: s medlemsstater.
Det har kommit till vår kännedom att framställarna i Förenade kungariket 1997 har framfört att gemenskapens direktiv om annan försäkring än livförsäkring införlivades för sent.
Europaparlamentet vidtog sent omsider extraordinära åtgärder i ärendet och antog i september 2003 Roy Perrys betänkande med 358 röster för, inga röster emot och 35 nedlagda röster.
Utskottet för framställningar genomförde därefter långa och ingående undersökningar, men trots detta väntar framställarna fortfarande på att få ett klart svar på de frågor som ställdes i Perryresolutionen, så att de äntligen kan väcka talan vid domstol i Storbritannien och begära skadestånd för de förluster de har lidit.
Marcin Libicki menar att om kommissionens underlåtenhet att besvara vår fråga och att ge parlamentet en uttömmande redogörelse för ärendet innebär att parlamentet anser det påkallat att dra kommissionen inför Europeiska gemenskapernas domstol, skall vi inte vara rädda för att göra detta.
Själva sakfrågan handlar om huruvida kommissionen har gett parlamentet, och huruvida parlamentet därefter har gett de medborgare som i allt större antal lämnar in framställningar, en uttömmande redogörelse för ärendet.
Har vi en tillräckligt bra lagstiftning, och tillämpas den korrekt?
Har vi fri rörlighet för varor och personer och erkännande av yrkeskvalifikationer?
Har EU-medborgarna några rättigheter?
Detta är vad dagens debatt handlar om.
Europaparlamentet väntar på att kommissionen skall bestämma sig för om EU-medborgarna har några rättigheter och att den skall undersöka om Förenade kungariket under de två senaste decennierna har tillämpat lagarna om ett ordentligt regelverk för och tillsyn av försäkringsmarknaden, liksom om det vid denna tidpunkt fanns några solvenskrav.
Var snäll och ge oss ett svar, herr kommissionsledamot – givetvis måste det inte komma från er personligen.
Glöm inte bort att er företrädare först efter påtryckningar vidtog åtgärder och inledde överträdelseförfaranden, som därefter drogs tillbaka när Förenade kungariket rättade sig efter direktivet.
Ge parlamentet ett svar, på er institutions vägnar – ge oss framför allt svar på frågan om det aktuella landet under nämnda tidsperiod har efterlevt direktivet.
