# ID: svediakorp-gov457444
# author: Catherine Trautmann (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 761
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Mitt betänkande handlar om världstoppmötet om informationssamhället, som Förenta nationerna har tagit initiativ till.
Den första fasen ägde rum i Genève 2003 och avslutades med att en principförklaring och en handlingsplan antogs.
Den andra fasen, som kommer att äga rum i Tunis i november, kommer att vara inriktad på genomförandet av planen och på två olösta frågor, nämligen finansieringen av handlingsplanen och förvaltningen av Internet.
Europeiska unionen har engagerat sig i denna process med en samordnad ståndpunkt och betydande auktoritet, eftersom den kan tala med en röst.
Om mina kolleger röstar för den här resolutionen kommer parlamentet att förstärka unionens ståndpunkt och signalera sitt aktiva intresse av att processen skall bli framgångsrik.
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett väsentligt inslag i strävan efter millennieutvecklingsmålen, som har till främsta syfte att utrota fattigdomen.
Kriget mot fattigdomen är inriktat på materiella behov men handlar också om tillgång till tjänster på Internet som har med utbildning, hälsa, administration och handel att göra.
Genom att Internet och mobiltelefoni har vuxit fram har det skapats en ny potential för utveckling, konkurrenskraft och tillväxt.
Europa lider av fyra dimensioner av den digitala klyftan: geografiska, sociala, ekonomiska och kulturella.
Denna klyfta är ännu djupare i de minst utvecklade länderna, som varken har en ändamålsenlig infrastruktur eller medel för att ge massorna tillgång till dessa former av teknik.
Det första som skall framhållas är att IKT bidrar till demokrati.
Den är ett viktigt sätt att minska ojämlikhet och främja mänsklig värdighet samt garantera yttrande- och informationsfrihet, pluralism i fråga om åsikter och allmänhetens delaktighet i beslutsprocesserna.
Det är absolut nödvändigt att dessa mänskliga rättigheter respekteras i informationssamhället.
Att man vid världstoppmötet söker se till att skapa en bättre rättslig ram, ett ändamålsenligt förvaltningssystem, för att motverka de risker och avvikelser som kan äventyra individers, organisationers och till och med regeringars säkerhet får inte bli en ursäkt för att inte respektera dessa rättigheter.
Kulturell och språklig mångfald bör vara en av drivkrafterna bakom den utveckling som världstoppmötet ger upphov till.
En sådan mångfald är lättare att åstadkomma i ett demokratiskt sammanhang, och det är vårt parlaments skyldighet att påpeka detta i Tunisien, som kommer att vara värdland för toppmötet.
Den andra frågan är behovet av ett nytt slags partnerskap med länderna i söder.
Dessa länder behöver tillit och utsikter till långsiktig stabilitet innan de kan agera.
Att efterskänka de fattigaste ländernas skulder är bra så länge det inte minskar deras tillgång till finansiering.
Det skulle inte vara verkningsfullt att bara byta ut bidrag mot tillgång till lånemöjligheter.
Europeiska unionen ville inte att en ny FN-fond skulle skapas i syfte att uppmuntra samverkansprojekt, eftersom det skulle betyda att befintliga medel som har allokerats till våra egna utvecklingsprogram, till ramprogrammet för forskning och utveckling och programmet för konkurrenskraft och nyskapande, måste tas i anspråk.
På samma sätt har jag föreslagit att outnyttjade utvecklingsanslag skall omfördelas till handlingsplanen.
Skapandet av den digitala solidaritetsfonden på frivillig basis skall välkomnas, men fonden är och förblir ett kompletterande instrument.
Unionen bör prioritera multilaterala initiativ från nationella regeringar, den privata sektorn, lokala och / eller regionala myndigheter och icke-statliga organisationer.
Människor som använder IKT bör vara delaktiga som användare och aktörer, så att de bidrar till att se till att IKT-baserade tjänster ökar livskvaliteten, främjar nyföretagandet och skapandet av innehåll med vederbörlig respekt för lokala kulturer och lokal sakkunskap.
Multilaterala initiativ är ett tecken på tillit och mobilisering.
Innan våra företrädare reser till Tunis kommer för övrigt parlamentet att träffa berörda parter från det civila samhället för att upprätta ett varaktigt samarbete.
Låt mig slutligen säga att huvudsyftet är att främja en rättvis och hållbar utveckling.
Detta är kärnan i vår vision om ett informationssamhälle som är öppet för alla.
Det är därför som jag skulle vilja att tidtabellerna för Lissabon- och i2010-strategierna kopplas till handlingsplanen och att Europeiska unionens engagemang ses i termer av gemensam utveckling och gemensamt ansvar.
Våra partner, liksom vi själva, bör få någonting att säga till om angående förvaltningen och bevarandet av deras suveräna beslutsrätt.
Vi är beroende av varandra när det gäller hälsovård, förebyggande åtgärder, miljörisker, avfallshantering och bevarandet av resurser.
Tillväxt utan solidaritet är inte möjlig i Europa.
