# ID: svediakorp-gov457427
# author: Michael Cashman (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 768
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det har varit ett verkligt privilegium att arbeta med detta ärende, särskilt eftersom folk berättade för oss när vi började att vi inte skulle slutföra det under det österrikiska ordförandeskapet, och ännu mindre under det luxemburgska ordförandeskapet.
Betydelsen av detta har understrukits av de tidigare talarna.
Det är första gången som parlamentet har använt sig av medbeslutandeförfarande i frågorna om asyl, invandring och gränskontroll.
Det är extremt viktigt att parlamentet hanterade detta ärende på ett moget, förnuftigt och gångbart sätt.
Önskelistor hör till det förgångna.
Naturligtvis har vi inte uppnått allting som vi önskade i parlamentet, men som vi vet är detta kompromissernas natur.
Det betyder inte att kompromiss är ett dåligt ord – det är ett lysande ord.
Kompromiss är det begrepp som det europeiska projektet byggdes på i början på 1950-talet och 1957.
Jag är stolt över att vi i dag stiftar lagar.
I parlamentet, och även i våra andra institutioner, talar vi för mycket och uppvisar inte tillräckliga resultat.
I kväll stiftar vi lagar och driver fram förändringar som kommer ha en verklig effekt på verkliga liv.
Som nämndes tidigare kan var och en av oss, särskilt som politiker, med prat göra en milstolpe till en kris.
Men vad uppnår vi genom att göra det?
Vi förstärker faktiskt euroskeptikernas och eurofobernas argument att parlamentet inte betyder någonting och att det inte uppnår någonting.
Vi har svårigheter, men ur svårigheter kommer en återfödelse, en renässans.
Utan någon renässans finns det ingenting för framtiden.
Så medbeslutande behöver inte vara långsamt, men det måste vara grundligt och det måste bygga på absolut ömsesidig respekt för var och en av de parter som är involverade i förhandlingarna.
Varför har vi då uppnått så mycket?
Eftersom vi har arbetat med utgångspunkt i att vi bara genom att agera tillsammans kan uppnå mer än vi någonsin kan uppnå genom att agera ensamma.
Jag måste tacka mina medföredragande.
Det har inte funnits några skuggföredragande i detta betänkande.
Vi har varit jämlika föredragande, jämlika deltagare, och utan dem hade vi inte kunnat lägga fram denna handling i dag.
Jag skulle vilja tacka Alessandro Battilocchio för det yttrande han avgav på utskottet för utvecklings vägnar.
Viktigare ändå är att jag skulle vilja tacka de människor som sitter bakom oss – ibland sedda, ibland osedda: våra assistenter och våra rådgivare.
Utan dem hade vi inte kunnat genomföra detta arbete.
Dessa människor blir så sällan tackade.
Så låt mig säga en gång till att vi har nått ett väldigt bra avtal.
Vi har förstärkt parlamentets roll, särskilt genom återinförandet av inre gränser.
Vi har förstärkt kommissionens roll, men återigen önskar jag att vi hade kunnat göra mer när det gäller kontroller på plats av genomförandet av Schengenregelverketvilket inte var möjligt.
Jag ville att vi skulle ha rätt att överklaga eller att jurisdiktionen skulle ligga hos EG-domstolen.
Vi uppnådde inte detta, men vi uppnådde en hel del mer.
När det gäller icke-diskriminering, som till exempel i artikel 13 i Amsterdamfördraget, finns rätten för människor som utsätts för en noggrannare kontroll att bli kontrollerade med värdighet och om nödvändigt på en avskild plats.
Vid nekat inträde kommer det att ges tydligare förklaringar av motiven till denna avvisning och rätt att överklaga när den överklagande väl har återvänt till sitt ursprungsland.
Och när överklagan är framgångsrik kommer nödvändig kompensation att tillhandahållas i enlighet med nationella lagar och korrigeringsmekanismer.
Vi har förstärkt och upprätthållit principen om fri rörlighet för EU-medborgare och andra med uppehållsrätt, vilket i en Eurobarometerundersökning ansågs vara den största enskilda fördelen med att vara i Europeiska unionen.
Bilagorna är oerhört viktiga som ett tillägg till huvudtexten när vi skall anta och utvärdera denna förordning i framtiden.
Kommissionen skall sammanställa regelbundna rapporter om genomförandet av förordningen.
Förklaringen från rådet och parlamentet på frågan om statslösa medborgare som säger att ” Europaparlamentet och rådet anmodar kommissionen och lägga fram förslag inom ramen för översynen av förordning (EG) nr 539 / 2001 för att undanta innehavare av främlingspass och pass för icke-medborgare som är bosatta i medlemsstaterna från viseringsskyldigheten ” är också väldigt viktig.
Jag är stolt över vad vi har gjort.
Jag är stolt över samarbetet, och nu väntar jag på att höra vad mina medföredragande har att säga.
