# ID: svediakorp-gov457425
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 797
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För två eller tre veckor sedan firade vi 20-årsjubileet av Schengenavtalet.
Dessa avtal öppnade en ny europeisk dimension och satte EU i nytt perspektiv.
Jag anser att den förordning som vi diskuterar i kväll, som avspeglar ett avtal vid första behandlingen mellan parlamentet och rådet, är en bra signal att sända ut 20 år efter det att Schengenavtalet ingicks.
Vi har uppnått ett mål inom detta område – ett mål som ställdes upp för oss av Europeiska rådet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2004.
Med andra ord har vi uppnått detta mål så att säga rekordsnabbt, eftersom den omarbetning som har gjorts inom ramen för denna förordning är utformad å ena sidan för att avlägsna föråldrade bestämmelser från handboken och å andra sidan utveckla och klargöra andra bestämmelser på grundval av en analys av de vardagsproblem som uppstår i verkligheten vid unionens yttre eller inre gränser.
Förordningen går emellertid längre än en ren omarbetning, eftersom det inrättas en veritabel gemenskapskodex om gränspassage för personer, inte bara vid unionens yttre gränser, utan också, som jag sade, med en del som rör de inre gränserna, eftersom dessa två aspekter tveklöst hör samman.
Vidare innehåller förordningen en lösning på problemet med den tvetydiga rättsliga grunden för handboken genom att ett giltigt rättsligt instrument skapas, vilket innehåller alla de grundprinciper och regler som rör gränser.
I den del som rör de inre gränserna upprepas bestämmelserna i Schengenkonventionen om avskaffande av kontroller av personer vid de inre gränserna och om förfaranden för att tillfälligt återinföra sådana kontroller i händelse av ett hot mot allmänhetens säkerhet eller mot en medlemsstats nationella säkerhet.
I denna förordning anpassas dessa bestämmelser till gemenskapens institutionella ram.
När det gäller de yttre gränserna finns de grundprinciper som styr kontrollerna vid dessa gränser i Schengenkonventionen, och vissa delar av den gemensamma handboken har mer eller mindre reproducerats.
De praktiska frågorna för utförandet av dessa kontroller föreskrivs i bilagorna och styrs i likhet med kärnbestämmelserna i förordningen oftast av medbeslutandeförfarandet.
Arbetet med gemenskapskodexen inleddes den 2 juli 2004 under det nederländska ordförandeskapet och har fortsatt med kraft under hela det luxemburgska ordförandeskapet.
Vid sammanträdet i Coreper den 1 juni nåddes ett generellt avtal om kodexens ordalydelse, och den 13 juni antog utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor sedan enhälligt kompromisserna i ändringsförslagen.
Gemenskapskodexen är det första instrumentet inom området asylfrågor, invandring, viseringar och gränser som är föremål för medbeslutande med parlamentet.
Därför är dess antagande vid första behandlingen mycket viktigt som ett sätt att upprätta å ena sidan ett ömsesidigt förtroendeförhållande mellan parlamentet och rådet och å andra sidan ett prejudikat som bara kan förbättra effektiviteten i det framtida arbetet med ärenden som utreds genom medbeslutandeförfarandet.
Det visar också att medbeslutande inte på något sätt är ett hinder mot snabba framsteg, utan att det tvärtom bidrar till att snabba på framstegen och främja effektiviteten och, viktigast av allt, att det äger rum i ett starkare demokratiskt sammanhang.
Ordförandeskapet vill tacka parlamentet, och särskilt er föredragande Michael Cashman, för att ni har samarbetat med ordförandeskapet och rådet i en anda av öppenhet, men också av ömsesidigt förtroende.
Detta samarbete har lett fram till kompromisser som alla de tre institutionerna nu kan godkänna.
Det är faktiskt tack vare de ändringsförslag som har lagts fram av parlamentet som gemenskapens gränskodex garanterar mer öppenhet och ett starkare skydd för medborgare i Europeiska unionen och länder som inte är medlemmar i unionen.
Jag anser att det har talats mycket om en kris i dag, om ett EU i kris.
Vi har utan tvekan betydande problem, enorma problem, men jag anser att den akt som vi diskuterar i kväll som förberedelse för dess antagande vid första behandlingen i morgon visar att Europeiska unionen har förmågan att fatta beslut, göra framsteg i folkets intresse och framför allt, som jag sade tidigare, gå framåt på ett demokratiskt sätt med parlamentets stöd.
Jag anser att det är den springande punkten eftersom medbeslutandet inom ett område som först och främst rör människor äntligen har fått sin plats, tack vare dagens tillämpning av Amsterdamfördraget.
Ordförandeskapet vill också tacka kommissionen för dess arbete och för dess bidrag, under hela lagstiftningsprocessen, med värdefull teknisk kunskap.
Utan denna kunskap skulle kodexen aldrig ha sett dagens ljus.
Jag anser därför att detta är en bra kväll för Europa.
Vi är på väg att anta ett viktigt instrument.
På ordförandeskapets vägnar tackar jag parlamentet och kommissionen för deras samarbete.
