# ID: svediakorp-gov457379
# author: Panagiotis Beglitis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det har sagts att de små medlemsstaterna anordnar och sätter sin prägel på EU: s stora ordförandeskap med sitt arbete.
Detta bekräftades mycket tydligt av Luxemburgs ordförandeskap, av Jean-Claude Juncker personligen och av utrikesministrarna Jean Asselborn och Nicolas Schmit.
Enligt EU: s turordning fick Luxemburg ordförandeskapet vid en särskilt avgörande vändpunkt på vägen mot europeiskt enande.
Efter nej-omröstningarna i Frankrike och Nederländerna befinner sig Europeiska unionen nu i ett tillstånd av institutionell, politisk och strategisk kris, trots det luxemburgska ordförandeskapets modiga och hedervärda insatser för att förhandla fram en rimlig kompromiss om den nya budgetplanen.
Det saknades inte bara politisk vilja vid detta Europeiska råd.
Tyvärr fanns det även en allvarlig brist på politiskt ledarskap och förmåga att leda förändringarna av EU.
Detta Europeiska råd präglades av politisk förvirring och politisk feghet, vilket återges i slutsatserna.
Under detta Europeiska råd omintetgjordes och upphävdes målsättningen att fördjupa den europeiska integrationen.
Under detta Europeiska råd omintetgjordes den politiska unionen och den sociala sammanhållningen.
Detta möte i Europeiska rådet exemplifierar ledarnas rädsla inför medborgarnas rädsla.
Ett typiskt exempel på detta är hänvisningen till utvidgningsförfarandet.
Eftersom den fabricerade rädslan för utvidgningen påverkade ratificeringsprocessen i Frankrike och Nederländerna bedömdes det vara lämpligt att bokstavligen endast ägna två, nästan undangömda rader åt denna fråga i slutsatserna, som handlar om en strategisk plan för att främja fred, säkerhet, stabilitet, utveckling, och än viktigare, politisk och social demokratisering av kandidatländerna.
En strategisk plan som gav folket hopp om att kunna bryta sig ur den onda cirkeln av underutveckling och autokrati, och genomföra de europeiska principerna och värderingarna i praktiken.
I dag finns det ingen som försvarar denna strategiska plan, som gjorde Europeiska unionen till en stark, internationell aktör, inför den rädsla som framkallas av de mer konservativa och främlingsfientliga politiska krafterna i Europa.
Det luxemburgska ordförandeskapet hade turen att ha institutionellt stöd från Europaparlamentet för sin svåra uppgift.
Samtidigt hade det dock oturen att ha en feg och svag ordförande för Europeiska kommissionen, som saknar politisk vision, vid sin sida.
Avslutningsvis måste jag säga att det luxemburgska ordförandeskapet framför allt hade modet att fortsätta med folkomröstningarna i dessa svåra tider.
