# ID: svediakorp-gov457370
# author: Othmar Karas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Kommissionsledamot Wallström, mina damer och herrar!
Jag vill föra den proaktiva reflexionens talan, snarare än plädera för att vända om och gå tillbaka.
Vi gläder oss över att Europeiska unionen nu kan andas igen med två lungor.
I rådet verkar det finnas de som spelar ut korten ” nytt för gammalt ” och ” framtid inte förflutet ”.
Medan denna kammare godkänner konstitutionsfördraget med två tredjedels majoritet, finns det inge brist på stats- och regeringschefer som inte kan få en majoritet för mer demokrati, medborgerliga rättigheter och insyn i sina egna länder.
Medan Europaparlamentet med sin önskan om att göra Europeiska unionen mer produktiv, kompetent och ekonomisk godkänner budgetplanen, finns det stats- och regeringschefer som sitter i rådet och ignorerar sina egna beslut och fördrag, underminerar gemensamma mål om att utveckla Europeiska unionen mer i riktning mot en politisk union och misslyckas med att följa institutionernas regler, eftersom de tror att de kan klara sig på egen hand.
Jag får intrycket av att det finns alltför många som tycker att allmänhetens uppskattning i de egna hemländerna är viktigare än deras ansvar gentemot gemenskapen.
Vem vill inte hellre skylla på andra än dela på ansvaret och därmed välja egoism framför solidaritet?
Om ni vill återvinna allmänhetens förtroende för Europeiska unionen som ett framgångsrikt projekt kan ni inte få dem att tro saker, eller betrakta dem som idioter och bortse från deras bekymmer och rädslor.
I stället måste ni möta dem halvvägs, berätta för dem hur sakerna ligger till, genomföra det som ni beslutat om.
Om ni vill få ett slut på dubbla budskap bakom hermetiskt slutna dörrar måste ni ge parlamenten mer att säga till om i beslutsprocesser och säga ett rungande ja till konstitutionsfördraget.
Ifall ni vill byta ut egoism mot solidaritet måste ni kämpa för den sociala marknadsekonomin.
Ifall ni vill stoppa att majoriteten hålls som gisslan av minoriteten, måste ni vilja ha en starkare europeisk union av medborgare och parlament.
Allt oftare kommer jag fram till slutsatsen att alla som verkligen är seriösa när det gäller att skapa en politisk union och placera denna kontinent i en starkare position måste vänja sig vid att utforma och genomföra idén om den federala staten, Europas förenta stater.
