# ID: svediakorp-gov457354
# author: Kyösti Tapio Virrankoski (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Förra veckans möte i Europeiska rådet var en stor besvikelse.
Det kunde inte enas om sin inställning till den nya budgetplanen, trots att den aktuella löper ut nästa år.
Följaktligen är det brådskande att fastställa en ny.
Europaparlamentet fattade beslut om sin ståndpunkt i början av juni.
Det beslutet nåddes efter en fullständig genomgång av alla EU: s viktigaste politikområden.
Det är därför som parlamentets slutsatser är tydliga och sunda.
Diskussionerna under toppmötet dominerades av grälet mellan Storbritannien och Frankrike om Storbritanniens rabatt och EU: s jordbrukspolitik.
Sällan, praktiskt taget aldrig för att vara exakt, har medlemsstaternas andel av nettobidragen blivit en så dominerande fråga som nu.
Den enda lösningen på tvisten står kanske att finna i gemensam finansiering av jordbruksstöden, vilket parlamentet antyder.
Dess gradvisa genomförande samtidigt som Storbritanniens rabatt minskas skulle skapa en tillräcklig grund för en kompromiss.
EU behöver en interinstitutionell överenskommelse om budgetramen.
Utan en sådan skulle vi givetvis kunna utarbeta en årsbudget i enlighet med artikel 272 i fördraget, men det kommer inte att garantera hållbar och balanserad utveckling av olika politikområden.
De flesta fleråriga program kommer att avbrytas vid utgången av 2006.
Av dessa gäller de viktigaste regional- och strukturpolitik, landsbygdsutveckling, forsknings- och utvecklingspolitik samt många andra områden.
De nya lagstiftningsplanerna för dessa områden diskuteras nu i parlamentet, men det är svårt att fatta slutliga beslut när man inte vet hur mycket medel som kommer att vara tillgängliga att anslå.
Läget förefaller bli särskilt problematiskt med hänsyn till den fråga som verkligen står i fokus för budgetplanen, nämligen ökad konkurrenskraft.
Avsikten är att tredubbla forsknings- och utvecklingsmedlen för tillväxt och sysselsättning, finansieringen av utbildningsprogram och de transeuropeiska näten.
Läget tycks nu ganska hopplöst.
Medlen lär ha halverats i kompromissförslagen, och nu har vi ingen finansieringspolitik alls.
Regional- och strukturpolitiken kräver också en lösning.
När finansieringen av den innevarande programperioden beslutades under Agenda 2000-samtalen i Berlin, endast sex månader före periodens början, blev resultatet att strukturpolitiken skulle läggas på is under nästan tre år.
Medlemsstaterna och kommissionen hade inte tid att utarbeta och anta programmen snabbare än så.
Nu är läget än värre eftersom vi har tio nya medlemsstater för vilka det är svårt att uppskatta omfattningen av framtida struktur- och sammanhållningspolitik.
Nästa ordförandeland, Storbritannien, kan inte vänta sig att fördriva tiden utan göra något: vi väntar oss att det skall komma med förslag och lösningar.
