# ID: svediakorp-gov457343
# author: Wojciech Roszkowski (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 485
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Fiaskot vid EU-toppmötet nyligen har ställt Europeiska unionen vid skiljevägen.
Ingen bör dock glädja sig över den här krisen, oavsett vilka skäl som ligger bakom den.
Må vara att den polska delegationen till gruppen Unionen för nationernas Europa motsätter sig konstitutionsfördraget, men det innebär inte att vi är mot Europeiska unionen som sådan.
Unionen är något som vi alla bör sätta värde på.
Inte heller bör man dra överilade slutsatser.
Man kan dock inte låta bli att tänka att även om de äldre medlemsstaterna har grälat i åratal om det är strukturreformer och effektivare åtgärder eller regleringar som förstärker solidariteten i samhället som skall prioriteras, tycks EU nu säga att man inte är intresserad av vare sig effektivitet eller solidaritet.
Ändå är det ingen som kan hävda att det är utvidgningen av EU nyligen som är orsaken till krisen.
Ingen bör lägga skulden på de nya medlemsstaterna, eller på de 150 polska rörmokare som arbetar i Frankrike, som i vilket fall som helst inte kan tillgodose den rådande efterfrågan på rörmokartjänster i det landet.
De problem vi har med den nya budgetplanen kan inte reduceras till blott en konflikt om pengar.
Det är inte längre någon idé att hålla debatter om EU: s framtid på grundval av sådana föråldrade ideologiska begrepp som ” liberalism ” eller ” social modell ”, eftersom arbetstillfällen inte kan skapas utan tillväxt.
Generellt är EU: s ekonomier överreglerade, och dessutom sjunker inte arbetslösheten.
Om vi inte vill trappa upp krisen ytterligare måste vi utveckla en strategi för att skapa arbetstillfällen som bygger på mer effektiva åtgärder, förbättrad konkurrenskraft och högre inkomster.
Det finns en annan dimension av krisen, nämligen misslyckandet med konstitutionsfördraget.
Om dess arkitekter var angelägna om att höra vad EU: s medborgare hade att säga, så har de uppnått sitt mål.
Det enda problemet är att EU: s medborgare har uttryckt sitt nationella motstånd mot ett federalt EU.
Det europeiska projektet behöver därför omprövas i grunden, och reformerna måste starta på gräsrotsnivå.
Försök av en allseende elit att skänka folket lycka genom tvång har alltid visat sig motverka sitt syfte.
Min sista kommentar gäller den gemensamma utrikespolitiken, om vilken människor helt uppenbart har varierande och divergerande prioriteringar.
Jag säger detta med tanke på Jean-Claude Junckers kommentarer om förbättringar av EU: s förbindelser med Ryssland.
Jag skulle kunna fråga om det inte är så att förbindelserna har förbättrats eftersom EU har blundat för Rysslands oförskämda behandling av Polen och övriga nya medlemsstater.
För att den gemensamma utrikespolitiken inte skall sakna all praktisk innebörd bör syftet med den vara att försöka åstadkomma ett minimum av säkerhet för alla medlemsstater, i stället för att främja enskilda länders intressen.
