# ID: svediakorp-gov457339
# author: Lapo Pistelli (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr Juncker, mina damer och herrar!
Det är få politiker som har lyckats med att framställa europeisk integration, inklusive uppoffringar, som ett av politikens positiva mål, med att grunda verkliga överenskommelser på hopp och inte på rädsla, och med att göra det klart att det endast är på EU-nivå som vi kan ta itu med nya globala angelägenheter.
Jag vill tacka Jean-Claude Juncker för hans ärliga ansträngningar och den europeiska glöd han har visat.
Kammarens applåder har visat att vi, bland euroskeptikernas skrik och de extrema EU-förespråkarnas tystnad, i er har träffat på politisk intelligens och visioner värdiga de största EU-förespråkarna.
Vi skulle likaså uppskatta om de andra ledarna av gemenskapens institutioner visade samma mod och ledarskap i framtiden.
Låt oss dock komma ihåg att ett nederlag bara är ett nederlag om vi accepterar det, och vi får inte acceptera det.
Vi står inför en svår kris, den svåraste på många år: först och främst folkomröstningen, och i dag den strandade överenskommelsen.
En Pandoras ask har öppnats och uppenbarar olika visioner om Europa.
För alla dem som diskuterar kostnaderna för Europa vill jag påpeka att om vi inte löser krisen snart kommer vi, som det skrevs i Cecchinrapporten för nästan 20 år sedan, att tala om kostnaderna för icke-Europa, och kostnaderna för icke-Europa är högre än kostnaderna för Europa.
Motsättningen mellan de uppgifter vi skulle vilja ge till Europa – när det gäller världsordning, ekonomi och forskning – och förhandlingarna om budgeten som Jean-Claude Juncker i stora drag har beskrivit för oss är därför ohållbar.
Det kommer inte längre att finnas utveckling eller en social modell om eurogruppen inte tar itu med ärendet om gemensam ekonomisk politik jämsides med det om monetär politik.
Det kommer inte längre att finnas ett Europa i den globala oordningen om parlamentet och länderna som är redo att göra det inte påbörjar en debatt om ökat samarbete om utrikespolitik och gemensam säkerhet.
Denna kris kommer inte att vara kortlivad.
Valkalendern i Tyskland, i Frankrike och likaså i Italien, utan att nämna andra, hjälper oss inte.
Tid för eftertanke, mina damer och herrar, kan och får dock inte bli en mexikansk siesta.
Jag vänder mig till parlamentets talman och oss alla: folkomröstningarna och krisen omfattar och berör oss, men det har aldrig varit fråga om något ifrågasättande av det arbete som utförs av parlamentet i den konstitutionella triangeln.
I svåra tider har vårt parlament kunnat lansera idéer och frammana den europeiska andan.
Efter åratal av diskussioner om Europa för medborgarna måste det vara vi som lär oss att kommunicera med medborgarna.
Jag vill avsluta med att säga att parlamentet, som alltid är metodiskt, som alltid arbetar enligt reglerna och tidtabellen, också måste visa att det inte kommer att fortsätta med sin verksamhet som vanligt, och att vi har förstått både medborgarnas oro och det otillfredsställande gensvaret från många regeringar.
Vi skall försöka komma ihåg att kommissionen visserligen kommer att vara fördragens väktare, men att vi är EU-medborgarnas företrädare.
