# ID: svediakorp-gov457328
# author: Hans-Gert Poettering, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 864
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Jag vill först och främst uttrycka gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraters stora tacksamhet mot Jean-Claude Juncker, rådsordföranden, för den stora passion och övertygelse med vilken han har lett oss inom Europeiska unionen genom dessa månader.
PPE-DE-gruppen vill framföra ett varmt tack till er, herr Juncker, för denna hängivelse, för denna passion och för denna övertygelse.
I lördags morse var rådsordförandens besvikelse uppenbar för oss alla, och vi delade denna besvikelse med honom.
Vi hoppas att den dagen kommer då vi återigen kommer att kunna samlas och glädja oss åt framgångar, och det är nu en uppgift för oss alla.
Det faktum att ordföranden här i parlamentet för en kort stund sedan hänvisade till Sovjetunionens ockupation för 65 år sedan av de tre baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – är i sig självt ett tecken på hopp.
Vem hade för 20 år sedan kunnat tro att det skulle finnas ledamöter här i parlamentet från Estland, Lettland och Litauen?
Det är för detta fantastiska faktum som vi också nu måste tro på vår kontinents framtid.
Varje försök till analys måste utgå från situationen som den är i dag, och till dem som säger ” vi befinner oss i en politisk kris ” säger jag ” jag håller med ”.
Men vi måste se till att denna politiska kris inte vilseleder oss och lockar oss till aktivitet för aktivitetens skull, och därför måste vi svara med beslutsamhet och övervägande.
Vi tror på vårt Europa, och av den anledningen måste den politiska viljan finnas där för att leda vårt Europa, denna europeiska union, mot en ljus framtid.
Vi befinner oss dock i en dubbel förtroendekris, en som innefattar olika förgrundsgestalter inom Europeiska rådet och som har trappats upp under flera år, och en kris i fråga om många människors förtroende för EU: s politiskt ansvariga.
Många känner att det är mycket som går för fort, och vi måste betrakta återvinnandet av deras förtroende som en gemensam strävan.
Vad är vår målsättning?
Vi vill ha en europeisk union som är stark, effektiv och demokratisk, och alla de som inte vill göra den till något mer än en frihandelszon inom Europa kommer att behöva föra en kamp.
Vår grupp vill inte delta i något sådant; vi vill ha en stark, effektiv och demokratisk europeisk union, en union som gör det möjligt för oss att försvara våra intressen i världen.
Vi säger samma sak till dem som tror att vad vi behöver i dag är en återuppbyggnad av axelmakter; vi har hört talas om ett förslag till en fransk-tysk union, medan andra drömmer om ett regeringsbyte som skall inleda en axel mellan Förenade kungariket och Tyskland.
Till dem som tänker på detta sätt vill jag säga följande: tvärtom, vi är visserligen i behov av bilaterala förbindelser, men de måste erbjudas Europeiska unionen som helhet, och det är på denna grund av god vilja som vi inom EU sedan måste fungera som en gemenskap.
Det är värt att tillägga att Nicefördraget föreskriver ökat samarbete.
Om vissa länder vill gå längre kan vi göra just detta på många områden – bland annat inom utrikes- och säkerhetspolitik.
När det gäller konstitutionsfördraget måste vi vara självkritiska.
Folkomröstningen i Luxemburg kommer nu tveklöst att genomföras den 10 juli, och jag önskar rådsordföranden lycka till.
Vi kommer nu att göra ett uppehåll för eftertanke, och vi måste använda det till att tänka efter.
I stället för att ha en frist från tänkande måste vi använda den tid vi har nu till att tänka och att se till att del 1 och 2 i konstitutionsfördraget, när denna process av eftertanke är över, kan bli rättsliga och politiska realiteter.
Om jag får återvända till EU: s budget betraktar vi misslyckandet att nå resultat som beklagligt, men vi – inklusive Reimer Böge, som är närvarande i kammaren – kan känna oss stolta över att parlamentet har lyckats med att sammanställa ett förslag, och vi uppmanar stats- och regeringscheferna att låta detta vägleda dem och att försöka genomföra de reformer som är nödvändiga.
Parlamentet har redan givit sitt svar.
Den här budgetplanen är nödvändig – och jag säger detta med största allvar – för de länder i Central- och Östeuropa som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004, och som måste kunna lita på vår gemensamma solidaritet i planeringen av hur de skall utveckla sina svagaste regioner.
Det är av den orsaken som jag hoppas att vi kommer att kunna fullfölja denna budgetplan, som vi är skyldiga EU: s nya medlemsstater, under det tillträdande brittiska ordförandeskapet.
Vi i PPE-DE-gruppen kommer att göra vår del för detta, och vi kommer att göra det i en anda av solidaritet.
