# ID: svediakorp-gov457292
# author: Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 258
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är rädd för att den rådande situationen med spänning och kaos i Bolivia var väntad.
Vi har under viss tid varit medvetna om att stora delar av det civila samhället, i synnerhet urinvånare, jordbrukare, arbetstagare och arbetslösa, har marginaliserats från landets politiska och ekonomiska liv.
Men vi inom EU kan inte agera som om det som sker inte har något att göra med oss.
Av de nyligen privatiserade företagen är 26 i utländska händer, många av dem är europeiska, men detta har inte bidragit till att lösa krisen och har inte heller gett befolkningen större tillgång till gas och vatten.
Problemet är att vi inom Europeiska unionen konstant stöder privatiseringsprocesserna i Latinamerika inom internationella organ, utan några garantier för att minimiprinciperna för företagens sociala ansvar kommer att följas.
Så vad händer?
Företagen får beröm, de investerar, de vill tjäna pengar, men när det förekommer mobiliseringar av lokala grupper som har utestängts eller på grund av prishöjningar till följd av privatisering, då beslutar de europeiska företagen att ge sig av och att dessutom begära kompensation för detta, vilket förvärrar krisen ytterligare.
Av dessa skäl måste Europeiska unionen, om den vill behålla en viss trovärdighet som försvarare av mänskliga rättigheter i världen, undersöka de åtgärder som energiföretagen av europeisk härkomst vidtar i Bolivia och på andra platser och även mer bestämt kräva att företag som investerar utomlands skall följa de sociala ansvarsreglerna.
