# ID: svediakorp-gov457274
# author: Milan Cabrn& (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Tack för att jag får möjlighet att lämna mina synpunkter på förslaget till betänkande om social integration i EU: s nya medlemsstater.
Jag vill börja med att tacka föredraganden för hans arbete och berömma honom för att han i betänkandet har skiljt mellan social integrering och egalitarism eller korporatism.
När man skapar särskilda villkor för vissa samhällsgrupper får man aldrig glömma bort att alla medborgare måste anses jämlika.
Positiv diskriminering bör fördömas lika kraftfullt som negativ.
Det är sant att vissa samhällsgrupper kan vara mer avvikande och ha fler problem.
Jag anser fullt och fast att vi bör vara solidariska med dessa grupper.
Jag är övertygad om att det bästa sättet att integrera dem i samhället är att skapa lika villkor för dem alla.
Administrativ utestängning och positiv särbehandling av enskilda grupper leder inte till social integration utan till fortsatt social utestängning.
Om vi tar hänsyn till det antal eftersatta grupper som, med rätta, nämns i betänkandet – det vill säga kvinnor, ensamstående föräldrar, nykomlingar på arbetsmarknaden, äldre, fattiga, sjuka, funktionshindrade, vårdare, missgynnade barn, barn som är i riskzonen på grund av avsaknad av föräldraansvar, språkliga minoritetsgrupper, flyktingar, invandrare, romer, andra etniska minoriteter, hemlösa, alkoholister och narkomaner – kan man utan större överdrift dra slutsatsen att vanliga, ej missgynnade medborgare är en hotad minoritet i samhället.
Jag anser inte att vi måste inrätta stödprogram för personer som inte lyckats kvalificera sig för någon enda hotad grupp.
Betänkandet i fråga har som syfte att bekämpa utestängning, och jag anser att vi – paradoxalt nog – har utestängt 10 av de 25 medlemsstaterna, som alla har samma rättigheter, därför att de blev medlemmar av Europeiska unionen flera år senare.
Det är min fasta övertygelse att Europeiska unionen nästa gång kommer att gripa sig an också denna typ av utestängning, och att nästa betänkande om social integration kommer att utvärdera situationen i alla EU: s medlemsstater.
I förslaget till betänkande hänvisar man till utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa.
Jag är medveten om att föredraganden skrev betänkandet vid en tidpunkt då det ännu inte var uppenbart att konstitutionen var död.
Eftersom de franska och nederländska folken har avvisat utkastet till en konstitution för Europa saknar dessa hänvisningar mening, och de bör därför tas bort ur betänkandet.
Jag tackar föredraganden för hans goda arbete, som är till nytta såväl för Europeiska unionen som för mitt land.
