# ID: svediakorp-gov457241
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 209
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Den reform av stabilitets- och tillväxtpakten som nu föreslås är bara marginell, men utgör inte desto mindre en betydelsefull konsekvens.
Det beklagliga är att det kommer att ha tagit åtta år att inse att ökningen av underskotten inte uppkommit enbart på grund av den olyckssaliga och godtyckliga siffran 3 procent av BNP, utan också som ett resultat av ” relevanta faktorer ”, som fortsatt svag tillväxt, åldrande befolkningar, konsekvenserna av den klantiga utvidgningen av EU eller av den ohämmade globaliseringen och så vidare.
Det var på tiden.
Men detta är inte nog.
Bryssels EU har just ägnat de senaste tio åren åt att offra miljontals arbetstillfällen genom att hålla fast vid dogmatiskt kvantifierade mål (3 procent av BNP för offentliga underskott, 60 procent för statsskulder eller, ännu ett exempel, en högsta inflationstakt som Europeiska centralbanken har fastställt till 2 procent).
Det måste nu göra sysselsättning och invånarnas välstånd till sitt främsta mål, som alla andra mål måste underordnas, oavsett vilka åsikter i frågan som centralbanken i Frankfurt, förespråkarna för ren och fullständig konkurrens eller de som är för en helt ohämmad global frihandel kan tänkas ge uttryck åt.
