# ID: svediakorp-gov457238
# author: José Albino Silva Peneda (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Den europeiska industrin genomgår strukturomvandlingar på grund av internationella faktorer men än mer av interna orsaker.
Bortsett från den första fasen med kol och stål har EU lämnat sin industri i sticket trots att denna är en källa till arbetstillfällen, ekonomisk utveckling, tjänster, färdigheter och kunnande som man inte kan kosta på sig att underskatta i någon utvecklad ekonomi.
EU måste därför inrikta alla sina ansträngningar på en konsekvent och aktiv industripolitik, en politik som både kan förutse strukturförändringar och utveckla en sund och konkurrenskraftig industriell grund.
För den europeiska industrin finns inget annat val än att investera i sina starka sidor, såsom sin mänskliga potential, sin förmåga till nyskapande och sin på små och medelstora företag baserade företagsstruktur, och att därigenom skilja sig från sina konkurrenter.
Detta stöd för industripolitiken innefattar en balanserad utveckling som bevarar den sociala sammanhållningen.
Vi får inte bortse från vilka följder de senaste omlokaliseringarna har fått för regionerna.
Strukturfonder som Europeiska socialfonden skulle kunna användas till att stödja socioekonomisk och industriell omskolning i de värst drabbade regionerna.
En lösning vore att skapa synergier mellan företag, universitet och forskningscenter och att därigenom skapa en varaktig grund för industriell verksamhet i en bestämd region.
. – I mars 2005 genomförde rådet en översyn av stabilitets- och tillväxtpakten (STP) i avsikt att göra den till ett mer flexibelt och rationellt instrument.
Rådet valde att lägga större tonvikt på ” T ”, som i tillväxt, än på ” S ”, som i stabilitet, i ljuset av den ekonomiska konjunkturnedgång som EU just nu upplever.
STP blev således mer politiserad.
Men översynen motsvarade inte vad som krävdes av flera orsaker, och jag skall belysa två av dem.
För det första var reformen nödvändig bara därför att en del medlemsstater, medvetet eller omedvetet, valde att inte följa reglerna.
Än värre är att EU fastställde regler som, alldeles bortsett från att de inte tillämpades, ledde till en släpphänt och knappast trovärdig sanktionsprocess.
Medlemsstaterna är både domare och svarande och skulle hellre låta bli att genomföra STP än att tillgripa sanktioner mot en av sina likar.
Eftersom kommissionen är ansvarig för att övervaka processen måste den få befogenheter att tillgripa sanktioner i händelse av bristande efterlevnad.
För det andra måste alla sanktioner verka avskräckande och inte bara som straff.
Att utdöma böter för bristande efterlevnad till en medlemsstat i budgetsvårigheter är kontraproduktivt.
Andra sanktioner borde tillgripas, som att tillfälligt upphäva rösträtten i Ekofin.
