# ID: svediakorp-gov457194
# author: Marie-Hélène Aubert, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag är också glad över att vi har kunnat anta denna kompromiss.
Jag vill gratulera Carmen Fraga Estévez, som har utfört en svår och känslig, men inte desto mindre brådskande uppgift för att reglera och vidta åtgärder för hållbart fiske i Medelhavet, ett hav som är hotat av en extremt problematisk utveckling, med olika typer av föroreningar, minskande resurser och hot mot den biologiska mångfalden.
Jag är glad över kompromissen av flera skäl.
Först och främst beskriver den på ett mycket tydligt sätt vilka fiskeredskap som är tillåtna respektive förbjudna.
Den fastställer parametrarna för drivnät, maskstorlek, minimistorlek på fisken, djuphavstrålning och så vidare.
Samtidigt ser den till att EU-politiken är sammanhängande när det gäller andra hav som är relevanta för oss, vare sig det är Atlanten eller Nordsjön.
Det var viktigt att utrusta oss med redskap och en politik för att förvalta fiskeresurserna i Medelhavet.
Det är också en rättvis kompromiss som tillåter flertalet berörda länder att hitta en effektiv balans mellan vad olika länder har varit tvungna att godkänna eller avvisa för att nå denna kompromiss.
Det återstår dock flera problem att lösa, problem som även de föregående talarna har tagit upp.
Ett av dem är förvaltningen av hela Medelhavsområdet, eftersom vi endast talar om medlemsstaterna i Europeiska unionen i denna kompromiss.
Man bör i själva verket stärka de regionala organisationernas arbete och fastställa hur vi kan komma överens med andra länder som gränsar till Medelhavsområdet, inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.
Ytterligare problem rör den blåfenade tonfisken, som är en utrotningshotad art, eller vissa typer av fiske såsom ringnotsfiske, som bedrivs i vattenbrukssyfte och som innefattar metoder som medför alltfler problem.
Denna kompromissförordning inriktar sig inte direkt på den typen av fiske, men det är förståeligt att småskaliga fiskare som själva känner sig drabbade av denna förordning tycker att det är orättvist att ingen ytterligare reglering sker av en fiskemetod som blir allt vanligare och som skapar enorma problem för bevarandet av ekosystemen, mot bakgrund av det sätt som fisket bedrivs på.
Slutligen vill jag upprepa vad ledamöterna har sagt om Europeiska unionens behov av att snabbt börja föra en mycket aktivare forskningspolitik för Medelhavet.
Vi har dock inte den stora mängd information och data som skulle göra det möjligt för oss att finjustera politiken och redskapen.
Samtidigt anser jag att arbetet med att övervaka och genomföra detta beror på medlemsstaternas politiska vilja att genomföra den nya förordningen.
Detta är vad diskussionen handlar om.
