# ID: svediakorp-gov457182
# author: Klaus-Heiner Lehne (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 945
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Herr Gargani, som jag ersätter, hälsar och ber om ursäkt.
Han var tvungen att återvända till Italien på grund av en brådskande familjeangelägenhet.
Eftersom vi har mycket ont om tid här i dag skall jag hur som helst inte tala i åtta minuter.
Jag anser inte att det behövs i den här frågan.
Låt mig därför säga några ord om syftet med den här frågan.
För några månader sedan satt vi tillsammans med samordnarna i utskottet för rättsliga frågor och beslutade att, eftersom vi har problem – och jag använder det ordet avsiktligt – med en hel rad lagförslag som gäller immaterialrättsliga frågor, vore det kanske mycket klokt om parlamentet som helhet skulle ta upp den här frågan en gång till och ta vara på den här möjligheten att återigen diskutera detta med kommissionen och – kanske vid ett senare tillfälle – med rådet.
Det råder inga som helst tvivel om att införandet av ett permanent gemensamt patent i EU har en avgörande betydelse för den europeiska ekonomin.
Jag påminner om vår resolution om Lissabonprocessen.
Jag påminner om de resolutioner som vi har antagit om detta och initiativen från tidigare år.
Vi har alltid haft inställningen här – nästan tvärs över blockgränserna – att gemenskapspatentet har ett särskilt värde och är av avgörande betydelse, också inom ramen för Lissabonprocessen, om vi skall kunna garantera den europeiska ekonomins konkurrenskraft gentemot ekonomierna i andra regioner i världen.
Jag skall dock inte dölja att somliga av oss – och särskilt jag – var mycket oroade över utvecklingen i rådet.
Vi vet att rådet överväger att införa ett patent som måste översättas till alla Europeiska unionens officiella språk.
Detta är dock ännu inte genomförbart eftersom det krävs enhällighet och alla medlemsstaterna inte har gett sitt samtycke.
Ett sådant patent skulle bli extremt dyrt.
Det skulle inte vara konkurrenskraftigt och det skulle inte heller någonsin kunna omvandlas tillbaka till ett normalt, riktigt patent igen om det skulle införas.
Alla vet att engelskan är det språk som gäller och som har en helt dominerande roll inom teknologin och vid beviljandet av patent samt att översättningar till andra språk i grund och botten är överflödiga, inte tillför någonting och bara kostar pengar.
När väl en sådan språkregim har skapats kommer vi inte att kunna komma ifrån den.
Det är erfarenheten i Europeiska unionen och det är också en konsekvens av hur lagstiftning normalt antas här i dylika frågor.
Mot den bakgrunden är jag mycket bekymrad över om vi till sist kan och kommer att få ett patent som verkligen uppfyller de specifikationer som vi har ställt upp, bland annat inom ramen för Lissabonprocessen.
Dessutom skulle ett så dyrt patent i slutändan verka diskriminerande mot medelstora företag, eftersom de mycket få stora företag som finns – och de kommer inte bara att vara europeiska utan också, framför allt, icke-europeiska – kommer att registrera sina patent genom gemenskapen under detta nya gemenskapspatent, medan små och medelstora företag – som är 70 procent eller mer av alla patentinnehavare – inte kommer att kunna göra det på grund av kostnaderna och kommer att tvingas lita till mindre, sämre, nationella patent och bestämmelser i den Europeiska patentkonventionen.
Detta andra klassens samhälle i patentlagstiftningen kan inte vara vad vi vill ha i Europeiska unionen.
Med tanke på det dödläge som i praktiken råder i rådet och risken att det kommer fram ett sämre patent, en sämre patentförordning, om detta dödläge bryts är frågan: vad föreslår kommissionen – som har initiativrätt och monopol på initiativ – för möjliga nya initiativ för att få fart på detta igen och kanske ännu hinna uppnå det nobla målet i Lissabonresolutionerna till den grad att vi får ett gemenskapspatent?
Den andra frågan som oroar oss och som spelade en betydande roll i betänkandet på den tiden från en “ grön ” kollega, Mercedes Echerer från Österrike, är frågan om upphovsrättsorganisationerna.
Vi i utskottet för rättsliga frågor tog upp upphovsrättsorganisationerna vid flera tillfällen under den förra mandatperioden, både i samband med direktiv där de spelade en roll och i Echerer-initiativbetänkandet.
Vi kom mer eller mindre enhälligt fram till slutsatsen att när man uttrycker sin erkänsla för upphovsrättsorganisationernas roll, måste man få till stånd en lämplig grad av insyn både i beslutsprocesserna i dessa företag och i avgiftsstrukturerna, till användarnas fromma och i innehavarna av immateriella rättigheters intresse.
Vi vet att kommissionen funderar på detta och redan har genomfört eller redan håller på att genomföra en uppföljande bedömning i syfte att lägga fram ett särskilt lagförslag under årets lopp, vilket också utannonserades i kommissionens lagstiftningsprogram.
Nu hör jag dock från kommissionen att frågan om det skall bli en rekommendation eller om det behövs ett direktiv fortfarande är öppen.
Jag skulle uppskatta om kommissionen kunde berätta vad det är som händer.
Vi vet mycket väl att den ” marknad ” som det handlar om här inte är av samma storleksordning som i andra fall, men att vi skapar klarhet i den här frågan, ser till att det finns en rimlig insyn i den här sektorn och kanske också tar initiativ för att underlätta utnyttjandet av upphovsrättigheter över gränserna har icke desto mindre betydelse för hur den europeiska inre marknaden utvecklas.
Det finns äntligen tankar och handlingar som pekar också i den riktningen.
Vi skulle gärna vilja höra vad kommissionen tänker göra åt det här.
