# ID: svediakorp-gov457165
# author: Adam Gierek (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Vlastobetänkandet innehåller mogna och balanserade överväganden som markerar att vi har nått ett nytt stadium i debatten om EU: s industripolitik, en politik som för närvarande genomgår en kris.
Samtidigt ger medborgarna uttryck för irrationell fruktan och frustration, till exempel i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna.
Utläggning på entreprenad har blivit vardagsmat.
Även om man gör gällande att detta fenomen är berättigat ur ekonomisk synpunkt råder det ingen tvekan om att det är skadligt för samhället.
När vi diskuterar entreprenader måste vi dock komma ihåg att denna term används om en rad förfaranden, både utläggning på entreprenad inom EU, som ger fördelar i form av positiva synergieffekter, och utläggning på entreprenad utanför EU, som bara har nackdelar.
Det som EU behöver är en homogen marknad för varor och tjänster som är mycket konkurrenskraftig i globala termer och mycket nyskapande.
Det finns två slags mekanismer som kan användas för att öka konkurrenskraften.
De första är enkla mekanismer som begränsar fördelarna med den så kallade europeiska sociala modellen och de andra är sammansatta mekanismer som bygger på att intellektuellt och socialt kapital är grunden för organisatoriskt, teknologiskt, tekniskt och marknadsmässigt nyskapande.
Europa bör följa de exempel som sattes av Japan och Europa i slutet av 1960-talet och omlokalisera, eller med andra ord återföra modern produktion och kapital till den gemensamma europeiska marknaden.
En sådan omlokalisering behövs omgående för att skydda de immateriella rättigheterna, hjälpa Europa att ta tillbaka ledningen i fråga om know-how, skapa arbetstillfällen och öka det europeiska kapitalets konkurrenskraft.
Allt detta är möjligt att uppnå, men förutsättningen är att Europa kan bryta stagnationen och öka BNP-tillväxten med minst flera procentenheter.
Det finns ett antal instrument som utan tvivel skulle uppmuntra till omlokalisering.
Tvärtemot vad de säger som anser att den allmänt omtalade polske rörmokaren eller muraren bara är en källa till fruktan och frustration är ett av dessa instrument en fullständig avreglering av kommersiella tjänster, som de polska socialisterna förespråkar.
Andra instrument är att skapa industriella kluster kring centra för nyskapande och införa principen att allt som staten köper in skall vara ” tillverkat i Europa ”.
Det skulle behövas ett EU-direktiv om det sistnämnda.
