# ID: svediakorp-gov457146
# author: José Manuel García-Margallo y Marfil (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Vi har ofta diskuterat stabilitetspakten och jag skall försöka sammanfatta något av det som har sagts.
Talesmannen för min grupp, Alexander Radwan, sade något som jag vill instämma i: detta är en reträtt.
Den pakt som jag gillade var pakten från 1996, som undertecknades av CDU-ministern Theo Waigel och försvarades av er företrädare, kommissionsledamoten Pedro Solbes.
Vi har inte lyckats behålla den.
Rådet upptäckte att det fanns stora brister i efterlevnaden inom EU och stod då inför två val: att antingen kräva efterlevnad av paktens bestämmelser eller att, för att använda en förskönande omskrivning, göra pakten mer flexibel, och valde då det sistnämnda.
Ni är här för att redogöra för vilka ändringar som måste göras i förordningarna för att pakten skall bli effektiv.
Vad kunde parlamentet göra?
Vad kunde min grupp göra?
Vi kunde ha lagt fram ändringsförslag som gick ut på att återuppliva den tidigare pakten, i dess dåvarande form.
Vi har inte gjort detta, utan på Manuel Medina Ortegas inrådan avstått från en hopplös kamp som bara skulle göra oss nedslagna.
Vi har lagt fram några ändringsförslag, som Othmar Karas på ett mycket bra sätt har redogjort för.
Syftet är att se till att katastrofen inte förvärras.
Vår avsikt är att se till att pakten rent tekniskt tillämpas korrekt, med tillförlitlig statistik, och vi vill minska utrymmet för godtycke, täppa till luckor i regelverket – kort sagt, vi vill se till att vår reträtt inte blir en fullständig katastrof.
Det har här sagts att EU inte mår bra och så är det.
Men om EU inte mår bra, så beror det inte på stabilitetspakten, utan snarare på att vi inte har följt paktens bestämmelser.
Stabilitetspakten, budgetmyndigheten, är, för att använda kvasiteologiska termer, en dygd, en nödvändig förutsättning, om än inte den enda, för tillväxt.
Som Piia-Noora Kauppi påpekade behöver vi dessutom de reformer som vi inte har lyckats genomföra.
Parlamentet hjälper er, parlamentet hjälper er att minska regeringarnas handlingsutrymme.
Det är upp till er att se till att denna situation inte förvärras.
