# ID: svediakorp-gov457045
# author: Jan Marinus Wiersma, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Även vi hoppas att Europeiska unionen, trots osäkerheten om konstitutionsfördragets framtid till följd av de två nejresultaten vid omröstningarna i Nederländerna och Frankrike, skall kunna stå enig inför Förenta staterna vid det kommande toppmötet.
Världen har ingen anledning att stanna upp, och vissa av de frågor som kräver en överenskommelse mellan Förenta staterna och EU kan inte vänta tills vi har löst våra interna problem.
Även om det inte kan förnekas att stämningen mellan Förenta staterna och EU har förbättrats, innebär det inte att alla konflikter hör till det förflutna.
EU måste se till att man lyckas föra fram sina frågor till Förenta staterna.
Den gemensamma resolutionen, som vi kommer att anta i morgon, omfattar en hel lista över frågor som vi anser bör finnas med på dagordningen.
Jag skulle vilja skilja ut tre av dessa frågor.
För det första, frågan hur vi skall bemöta globaliseringen.
Även om det är omöjligt att sammanfatta debatten om denna fråga på två minuter, är det tydligt att EU: s och Förenta staternas gemensamma ekonomiska betydelse har gett oss båda inflytande och ett stort ansvar.
Hur kan vi införliva de frågor som omfattar rättvis handel, miljön och en mer social dimension i vår ståndpunkt om den ekonomiska globaliseringen?
För det andra är jag djupt oroad över spridningen av kärnvapenteknik till följd av misslyckandet med konferensen som syftade till att granska ickespridningsavtalet.
I själva verket misslyckades deltagarländerna, trots långa och noggranna förberedelser, med att nå en överenskommelse, inte minst på grund av den hållning som amerikanerna intagit.
Det är möjligt att avtalet, den rättsliga grunden för icke-spridningssystemet som följaktligen är ett nödvändigt villkor, har försvagats väsentligt, och konsekvenserna av detta kan inte ignoreras.
Jag vill därför uppmana EU: s medlemsstater och Förenta staterna att, som ett brådskande ärende, lägga fram åtgärder som kan bidra till att återupprätta ett förtroende för ickespridningsavtalet.
Nära förbundet till detta är, för det tredje, reformen av FN, som kommer att diskuteras under hösten.
Det gläder mig att konstatera att rådets ordförande är medveten om betydelsen av denna punkt på dagordningen.
Även om behovet av reformer är allmänt erkänt är Förenta staternas hållning ännu oklar.
Jag anser att denna punkt på dagordningen sätter de amerikanska åsikterna om det multilaterala systemet på prov, och även framtiden för FN-systemet som helhet.
Jag hoppas innerligt att EU kommer att få löften om en konstruktiv hållning från Förenta staterna.
