# ID: svediakorp-gov457042
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,111
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För några månader sedan debatterade vi förstärkandet av de transatlantiska relationerna.
Debatten följde på president George Bushs besök vid EU: s institutioner, och ägde rum efter vad som kan kallas en ” nystart ” för dessa förbindelser.
Vi befinner oss nu i förberedelsefasen inför det kommande euroatlantiska toppmötet, som kommer att hållas i slutet av denna månad.
Det är viktigt att vi under detta toppmöte uppnår konkreta resultat så att dialogens nystart, som åstadkoms under president Bushs besök, kan bli verklighet.
Av denna anledning vill jag ta upp ett antal frågor som förefaller vara av särskild betydelse för att de transatlantiska förbindelserna skall kunna förstärkas.
För det första gäller det Iranfrågan, som var en viktig punkt på dagordningen under president Bushs besök.
Amerikanerna har inte bara stött EU: s initiativ, utan de har också gått med på att inleda förhandlingar med Iran, med sikte på ett iranskt medlemskap i Världshandelsorganisationen, och Irans WTO-medlemskap är i dag en integrerad del av EU: s strategi.
Jag anser därför att vi, med hänsyn till denna ytterst känsliga och vanskliga fråga, har kunnat visa att ett samarbete mellan Förenta staterna och EU kan leda till lösningar, och att vi framför allt kan åstadkomma en konsekvent strategi, som för övrigt främst är en europeisk strategi.
EU och Förenta staterna kommer att anordna och gemensamt leda en konferens om återuppbyggnaden av Irak, som jag hänvisade till i morse.
Beslutet tillkännagavs under president Bushs besök.
Tillkännagivandet gav oss möjlighet att visa att vi hade lämnat våra meningsskiljaktigheter om Irak bakom oss.
Förenta staterna och EU har samma målsättningar för landet, nämligen att hjälpa den irakiska regeringen med dess omfattande återuppbyggnadsarbete, och framför allt att förstärka säkerheten i landet.
Det kommer att vara en konferens på ministernivå, med över 80 delegationer, varav ett stort antal från den berörda regionen.
Den irakiska regeringen, som kommer att stå i centrum för konferensen, kommer således att få tillfälle att lägga fram sina planer och diskutera de ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga aspekterna med världssamfundets företrädare på plats.
När det gäller Sudan har EU inte bara insisterat på att de som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten bör straffas, utan även att de bör straffas genom Internationella brottmålsdomstolen.
Som ni vet är unionen ett av de ledande organ som stöder denna domstol.
För oss är Sudanfallet ett viktigt prejudikat.
Domstolen upprättades just för detta slags situationer.
Om fallet inte hade hänskjutits till Internationella brottmålsdomstolen skulle det emellertid ha skapat ett beklagligt prejudikat som hade blivit svårt att övervinna i framtiden.
Efter åtskilliga veckor av intensiva förhandlingar kom vi fram till en lösning som alla kunde godta, som gjorde det möjligt att hänskjuta situationen i Sudan till Internationella brottmålsdomstolen – och detta utan veto från Förenta staterna.
Detta var ännu en situation där EU hade ett uteslutande positivt inflytande på de transatlantiska förbindelserna, och där man samtidigt bidrog till att effektivisera de multilaterala åtgärderna.
Den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Förenta staterna har också blivit tätare och mer strategisk när det gäller ekonomiska frågor.
Vi måste emellertid understryka att omfattande problem ännu kvarstår.
Vi känner alla till fallet med Boeing och Airbus, och förhoppningsvis kan vi fortfarande, inom ramen för det kommande toppmötet, nå en tillfredsställande lösning.
Därigenom skulle vi undvika att denna fråga hänskjuts till WTO, vilket skulle lägga sordin på de framtida euroatlantiska förbindelserna.
Därtill har en strategisk dialog om Asien inletts.
Det stämmer att diskussionerna om upphävandet av embargot mot vapenexport till Kina har avslöjat brister i debatten om strategiska förändringar i Asien.
Inledandet av denna dialog måste därför präglas av våra gemensamma intressen och hjälpa unionen att förstärka det egna strategiska tänkandet i fråga om denna viktiga region, som nu utvecklas, både som en politisk och framför allt som en ekonomisk makt.
I den amerikanska kongressen har man nyligen inrättat en EU-arbetsgrupp.
Vi hoppas att ni kommer att gripa tillfället och dra fördel av det ökade intresset för Europeiska unionen från era kolleger i Förenta staterna.
En dialog mellan lagstiftare är viktig, och den bör förstärkas, i synnerhet med hänsyn till senatens betydelse på det utrikespolitiska området.
Jag anser därför att en utveckling av förbindelserna mellan parlamentet och Förenta staternas kongress bör vara ett mål med särskilt hög prioritet.
Herr talman!
Dessa exempel visar att det transatlantiska samarbetet har varit positivt under de senaste månaderna.
Det är avgörande att vi samarbetar med våra amerikanska partner om de utmaningar som vi nu står inför.
Dessa olika exempel visar att vi kan övervinna våra olikheter och anta en gemensam ståndpunkt.
Omfattande förberedelser sker nu inför det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna, som kommer att äga rum i Washington den 21 juni.
Vi räknar med ett substantiellt och strategiskt toppmöte, eftersom man kommer att fokusera på avgörande frågor som rör internationella förbindelser.
I början av månaden mötte trojkan Förenta staternas utrikesminister Condoleezza Rice i detta syfte.
Vi arbetar med ett antal utkast till förklaringar: Mellanöstern, internationell fred och säkerhet, främjandet av frihet, demokrati, rättstatsprincipen och mänskliga rättigheter, men också Afrika, miljön och ekonomiska förbindelser.
Liksom förra året hoppas vi kunna använda dessa förklaringar som utgångspunkter för vårt arbete.
Under toppmötet kommer vi att behandla de viktigaste strategiska frågorna, i synnerhet Mellanöstern och Östeuropa, Balkan, situationen i Kosovo, men också reformen av FN, som vi nyss diskuterade.
Vi kan endast reformera FN med stöd av Förenta staterna, och vi vet att det fortfarande återstår mycket att göra när det gäller denna fråga.
Liksom vi, stöder amerikanerna helhjärtat förslaget att upprätta en fredsskapande kommission, men den måste nu få ett mer konkret och framför allt funktionsdugligt bemyndigande.
EU är, som jag just sade, ambitiöst inom området för ekonomiska förbindelser.
EU: s kommande ordförandeskap – vårt ordförandeskap är då avslutat – kommer att underrätta er om resultaten av toppmötet.
Jag är övertygad om att det kraftfulla återupptagandet av de transatlantiska förbindelserna, som åstadkoms under president Bushs besök, kan fortsätta under toppmötet.
Jag tror också att vi kan nå goda resultat som befäster framtiden för de transatlantiska förbindelserna, som är en central stöttepelare för EU.
