# ID: svediakorp-gov457022
# author: Alexander Lambsdorff, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
År 2004 var ett mycket svårt år för globala organisationer och 2005 kommer att bli ännu mer avgörande för FN.
Aldrig tidigare har det funnits en så stark önskan om en grundläggande förnyelse av organisationen, och det har aldrig tidigare varit så nödvändigt att genomföra en reform.
I likhet med Jo Leinen och Armin Laschet som redan har uttalat sig, gläder jag mig åt det breda samförstånd som råder: Den tydliga bekräftelsen av tron på millennieutvecklingsmålen är något som vi alla kan stå bakom, precis som vi alla kan arbeta för att förbättra synergieffekterna av konfliktförebyggande, fredsskapande och fredsbevarande.
Vi är överens om behovet av bättre resurser – och mer resurser – för detta och om behovet av snabbare svar på händelser i krisregioner, med tydliga regler för insatser där.
För att ta itu med akuta faror, som spridningen av massförstörelsevapen, behöver vi inte bara tydligt definierade och internationellt erkända regler, utan också den politiska viljan att agera.
Därför är den internationella rättsliga norm som håller på att växa fram och som förpliktar oss att försvara andra, ett mycket viktigt framsteg.
Reformen av FN: s institutioner kommer att bli det svåraste hindret att övervinna.
FN: s generalförsamling måste bli mer produktiv; i stället för att år efter år hålla tjatiga innehållslösa debatter utan konkreta resultat måste den återigen börja diskutera saker som verkligen betyder något.
Även Ecosoc måste göra betydligt bättre från sig i genomförandet av sina uppgifter.
Det är även nödvändigt att reformera säkerhetsrådet.
Den 24 juni lade utskottet för utrikesfrågor fram en resolution som det hade antagit om denna fråga inför kammaren.
Även om vi är eniga i vår önskan om ett permanent medlemskap i säkerhetsrådet vet vi – särskilt efter nederlagen i folkomröstningarna – att de rättsliga och institutionella villkoren för ett sådant medlemskap inte kommer att finnas på plats före mitten av september i år.
Är detta skäl nog för att skjuta upp reformen?
Nej, det är det inte, världen kommer inte att vänta på EU och därför måste alla våra medlemsstater, för FN: s och för multilateralismens skull, ställa sig bakom reformen, även om inte alla kan få en plats i september.
Den mekanism som Armin Laschet hänvisade till har vi utarbetat tillsammans, den handlar om att europeiska platser skall fördelas i nära samråd med EU: Jag kan tillägga att denna debatt – särskilt efter nederlaget i den franska folkomröstningen – borde ha ägt rum i Bryssel i stället för i Strasbourg.
