# ID: svediakorp-gov457018
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,283
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag sade i morse att en av punkterna på Europeiska rådets dagordning var reformen av FN och framför allt toppmötet i september i år, då vi hoppas att denna reform skall kunna presenteras.
Som vi redan har diskuterat och betonat lägger Europeiska unionen mycket stor vikt vid denna reform.
Vi har vid ett antal tillfällen uttryckt vårt stöd för den rapport som FN: s generalsekreterare Kofi Annan lade fram den 21 mars i år och för de förberedande rapporter som den byggde på.
Dessa rapporter är i linje med det övergripande angreppssätt som anges i EU: s säkerhetsstrategi och öppnar vissa lovande möjligheter till en starkare och effektivare multilateralism.
Europeiska unionen stöder det globala koncept för kollektiv säkerhet som generalsekreteraren rekommenderar, och erkänner att hoten mot freden och säkerheten inte bara utgörs av krig, internationella konflikter, upplopp, organiserad brottslighet, terrorism och massförstörelsevapen, utan också av fattigdom, underutveckling, dödliga epidemier och miljöskador – i synnerhet frågan om den globala uppvärmningen.
Europeiska unionen ger i princip sitt stöd till det åtgärdspaket som generalsekreteraren har lagt fram, men vill samtidigt inte låsa fast sig vid något.
EU har för avsikt att spela en ledande roll i förberedelserna inför toppmötet i september.
EU anser att det måste göras betydande insatser för att åstadkomma bästa möjliga resultat om ett brett spektrum av frågor vid toppmötet.
Det är nödvändigt att upprätthålla en balans mellan generalsekreterarens tre främsta utvecklingsmål, det vill säga utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter.
Utmaningen är att nå en kritisk massa av reformer inom en konsekvent och långsiktig ram och samtidigt öppna möjligheten för ytterligare utveckling senare.
Vi i Europeiska unionen är vana vid den form av stegvist arbete där man använder sig av övergångsperioder.
När det gäller utveckling delar Europeiska unionen helt generalsekreterarens åsikt i fråga om det ömsesidiga beroendet mellan de olika berörda områdena.
EU vill också entydigt betona att utveckling är ett mål i sig, inte bara ett medel för att skapa säkerhet.
EU står fast vid sitt åtagande att genomföra millenniedeklarationen.
EU betonar kopplingen mellan att nå millennieutvecklingsmålen och genomföra resultaten av FN: s internationella konferenser och toppmöten om ekonomiska, sociala, miljörelaterade och andra områden.
Jag behöver inte ens upprepa de mål vi fastställde under det senaste mötet med rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) i fråga om att öka utvecklingsbiståndet fram till 2015.
EU önskar att ett visst antal frågor av avgörande betydelse för millennieutvecklingsmålen skall beaktas i toppmötets slutsatser.
Vi lägger också särskilt stor vikt vid gemensamma och kollektiva åtgärder för att bekämpa aids.
Vi vill gemensamt överväga kopplingen mellan en livskraftig miljö, säkerhet och utrotning av fattigdom.
Men hänsyn till de olika säkerhetsrelaterade aspekterna ger Europeiska unionen sitt starka stöd till tanken på ett skapa en fredsbyggande kommission.
Detta är en prioriterad fråga för EU och det är mycket viktigt att en överenskommelse nås i denna fråga vid toppmötet i september.
Detta förslag kommer att täcka en lucka.
Under övergången från en krigssituation till ett tillstånd av varaktig fred, skulle denna fredsbyggande kommission kunna bidra till att intensifiera planeringsverksamheten under FN: s ledning för att stödja en hållbar återuppbyggnad och samtidigt stärka de institutioner som skall garantera rättsstatsprincipen och en god förvaltning.
Samtidigt skulle den ha en viktig roll för att förebygga efterföljande konflikter, vilket ofta är en viktig faktor för att befästa en varaktig fred.
Denna fredsbyggande kommission skulle vara ett permanent organ som skulle kunna bistå säkerhetsrådet och Ecosoc under de olika faserna under konflikten.
Anknytningen till Ecosoc är särskilt viktig i utvecklingshänseende.
Kommissionen skulle också kunna bidra till att se till att återuppbyggnadsstrategierna och det fredsbevarande arbetet hänger ihop med varandra.
När det gäller förebyggande av terrorism stöder EU den globala strategi som generalsekreteraren föreslagit både i sin rapport och i sitt tal i Madrid.
Vi måste betona att terrorism inte går att acceptera under några omständigheter, oavsett vilka bakomliggande orsaker som åberopas.
EU vill påpeka att de fem pelarna i generalsekreterarens förslag stämmer överens med den strategi som EU har utvecklat sedan attackerna den 11 september 2001, och som sedan bekräftades efter de tragiska händelserna i Madrid.
Europeiska unionen stöder också generalsekreterarens rekommendationer om icke-spridning och nedrustning – rekommendationer som överlag stämmer överens med EU: s strategi mot spridning av massförstörelsevapen.
Eftersom det bara kommer att vara möjligt att nå resultat genom en gemensam insats, är EU redo att ta initiativ för detta i ett multilateralt sammanhang och ta upp dessa frågor under sina normala kontakter och politiska dialog för att övertyga sina partner om att ta hänsyn även till dessa rekommendationer.
EU anser att spridningen av massförstörelsevapen är ett av de allvarligaste och mest omedelbara hoten mot den internationella freden och stabiliteten.
Allmänna garantiavtal och tilläggsprotokoll borde nu vara normen i fråga om kärnvapenkontroll.
Dessutom bör förhandlingarna om ett fördrag för att stoppa produktionen av klyvbart material slutföras snabbt och framgångsrikt.
EU har också för avsikt att aktivt delta i utvecklingen av bindande internationella instrument för att reglera märkning, spårning och olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, frågor som vi redan har haft möjlighet att diskutera under parlamentets sammanträden.
EU upprepar sin förhoppning om att den antagna principen om skyddsansvar blir en av de högst prioriterade frågorna vid toppmötet.
Brott mot de mänskliga rättigheterna, straffrihet och brott mot rättsstatsprincipen är fortfarande några av de viktigaste hoten mot fred och säkerhet, samtidigt som de hindrar utvecklingsprocessen.
EU stöder generalsekreterarens insatser för att anta och tillämpa principen om ansvar att skydda de potentiella eller faktiska offren för folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra masskränkningar av de mänskliga rättigheterna.
När det slutligen gäller användning av våld, anser EU att det koncept och de principer som generalsekreteraren föreslår är en god grund som alla parter bör vara beredda att utgå ifrån i sitt arbete.
De föreslagna kriterierna är politiska snarare än juridiska till sin karaktär, och bör återspegla ett brett internationellt samförstånd som skulle kunna vara till hjälp för medlemmarna i säkerhetsrådet i deras överväganden, om att eventuellt använda våld.
Jag välkomnar tonvikten på de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i generalsekreterarens rapport.
EU stöder alla förslag för att stärka demokratin och sätta de mänskliga rättigheterna i centrum för FN: s system.
Vi insisterar på behovet av att stärka systemet med de mänskliga rättigheterna, särskilt genom att integrera dem i all verksamhet inom FN, vilket skulle stärka FN: s förmåga att reagera närhelst dessa rättigheter kränks.
Vi stöder också uppmaningen om att stärka FN: s högkommissarie för mänskliga rättigheter och att anslå tillräckliga medel för att förstärka högkommissariens möjlighet att utföra sitt uppdrag.
EU stöder därför inrättandet av ett permanent råd för de mänskliga rättigheterna, eftersom det skulle bidra till att de mänskliga rättigheterna ägnas ökad omsorg i FN: s verksamhet.
Sextio år efter kriget och efter det att Förenta nationerna skapades har det blivit tid att ingjuta ny energi i multilateralismen, reformera FN-systemet – ett system som är avgörande för global säkerhet, harmonisk utveckling av alla nationer och fredsbyggande.
Jag anser att vi har en reell möjlighet.
Europeiska unionen måste spela en aktiv roll i denna reform och vi räknar med att parlamentet stöder rådet och kommissionen i det arbetet.
