# ID: svediakorp-gov456945
# author: Stanisław Jałowiecki (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi har översvämmats av analyser, tolkningar och spekulationer ända sedan folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna.
Ett ofta upprepat påstående är att nejlägrets seger i dessa länder var en allmän protest mot EU: s senaste utvidgning, och att de misslyckade folkomröstningarna är en form av straff för det som hände för ett år sedan.
För att fortsätta i samma stil är den slutsats som dras av detta att utvidgningen måste bromsas och att vi följaktligen måste vänta tills EU har ” smält ” de nya medlemsstaterna, ungefär som en boaorm kan svälja och smälta en hare.
Både här i parlamentet och på andra håll har man redan uttryckt tvivel om det kloka i att låta Bulgarien och Rumänien ansluta sig till EU den 1 januari 2007.
Beslutet att inleda förhandlingar med Turkiet i oktober ifrågasätts helt öppet, och Ukrainas europeiska ambitioner avskrivs.
Naturligtvis kan ingen förbjudas att uttrycka dessa och liknande åsikter.
Det vore dock ett allvarligt misstag om de fick utgöra grund för restriktiva politiska beslut, och det finns åtminstone tre skäl till detta.
För det första får vi inte bryta de löften som vi har gett och som medborgarna i EU: s kandidatländer har fått.
Jag vill påminna parlamentet om att vi måste stå fast vid principerna, inte bara när det passar oss och när de i alla händelser är överflödiga, utan även när vi stöter på svårigheter genom att göra det.
För det andra har alla utvidgningar som genomförts hittills varit ekonomiska framgångar.
För det tredje är Europeiska unionen inte avsedd att vara en elitistisk klubb endast för medlemmar.
Den bör vara raka motsatsen, nämligen ett öppet område med demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteter samt fredliga metoder för konfliktlösning.
Enligt min uppfattning är den sista punkten särskilt betydelsefull, eftersom den motsvarar både Europeiska gemenskapens väsen och dess uppdrag.
Om uppdraget inte slutförs kommer inte bara konstitutionsfördraget utan även själva EU att gå i stöpet.
