# ID: svediakorp-gov456937
# author: Jean-Luc Dehaene (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Debatten handlar i första hand om Europeiska rådets kommande möte, och jag skulle vilja inrikta mig på det, för i denna stund av kris har Europeiska rådet en mycket viktig uppgift, nämligen att tända varningssignaler, och den första signalen bör vara att EU skall fortsätta att fungera och fullgöra sin uppgift, inte bara internt, utan även externt.
Det gladde mig att höra ordförande José Manuel Barroso tala om vår skyldighet på området utvecklingssamarbete.
Den centrala uppgiften kommer utan tvekan att vara att nå en överenskommelse om budgetplanen, eftersom den måste utgöra ramen för EU: s funktion under de närmaste fem åren.
Även om jag håller med Daniel Marc Cohn-Bendit om att de ekonomiska medlen sannolikt kommer att vara för begränsade för att EU skall kunna fullgöra sin uppgift ordentligt, förefaller det mig ändå centralt att först och främst nå en överenskommelse om dessa ekonomiska medel.
För det andra måste Europeiska rådet även ge en vink om hur vi bör gå vidare härifrån, eftersom de frågor som vi tog upp i Laekenförklaringen alltjämt är obesvarade.
Det finns fortfarande ingen ram för det utvidgade EU, Europa måste fortfarande ge ett svar på globaliseringen, och detta svar kan bara vara europeiskt.
Vi bör dock ta hänsyn till ” nejen ” i två länder, men även till ” jaet ” i tio andra länder.
När det gäller Poul Nyrup Rasmussens ord om att Europeiska rådet måste skapa klarhet anser jag att Europeiska rådet ännu inte kan skapa klarhet på kort sikt, eftersom ” nejet ” är alltför diffust för det.
Jag efterlyser därför en tid av eftertanke, men den måste vara organiserad och tidsbegränsad.
Vi måste på förhand tydligt bestämma när slutsatser skall dras, och ett år förefaller vara en lämplig tidsram.
Det bästa skulle faktiskt vara att avbryta saker och ting, men inte på obestämd tid.
Det måste vara en definierad period av eftertanke, tydligt tidsbegränsad, och med en tydligt angiven tidpunkt då slutsatser skall dras.
