# ID: svediakorp-gov456923
# author: Margrietus van den Berg (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Väljarna i Nederländerna och Frankrike gav oss ett tydligt budskap: Stanna, vi rusar framåt utan att veta exakt vart vi är på väg.
I Nederländerna sade 62 procent av väljarna nej.
Det är nu dags att göra något positivt av dessa väljare.
Nejrösten kom från två olika håll.
Å ena sidan har vi den högerorienterade väljaren som har en tydligt EU-fientlig uppfattning och som säger nej till det europeiska projektet.
Å andra sidan har vi en nejröst från den progressiva väljaren som är för europeiskt samarbete, men som anser att konstitutionsfördraget är alltför inkräktande och bristfälligt sett till den sociala dimensionen.
Dessa uppfattningar delas också av de progressiva väljare som har röstat för konstitutionen med viss tvekan, i den åsikten att den är ett steg framåt.
Vi måste försöka återförena de progressiva väljarna från ja- och nejlägren till förmån för ett tydligt definierat europeiskt projekt.
Det behöver inte sägas att andra länder också måste ges möjlighet att säga sin mening om konstitutionsfördraget, men tärningen är kastad i Nederländerna och Frankrike.
Inte denna konstitution.
Inte en andra folkomröstning om samma sak.
Vi måste undvika att bli isolerade eller att stå och stampa på samma fläck.
Tvärtom.
Vi vill inleda en reformstrid i Europa för att visa både ja- och nejväljarna att vi har hört dem.
Reformen måste grundas på en bred och öppen debatt om riktningen och farten i den europeiska integrationen.
Hur många länder bör få ansluta sig?
Hur gör vi EU starkt och socialt?
På Europeiska rådets möte den 16 – 17 juni, och därefter under Tony Blairs ledning, kan man kanske börja fundera på att rädda de centrala inslagen, nämligen kapitlen 1 och 2 i konstitutionen, EU: s principer, den förbättrade röstviktningen, den höga graden av subsidiaritet, tillgänglighet, ökat inflytande för nationella parlament och medborgerliga rättigheter, i ett förenklat fördrag.
Annars kan vi mycket väl sluta i en Echternach-liknande procession där vi tyvärr bara tar steg bakåt, utan utsikter till verkligt europeiskt samarbete, och som José Manuel Barroso helt riktigt påpekade, är EU trots omfattande offentlig kritik faktiskt rätt svar, vilket är anledningen till hans fortsatt stora engagemang.
