# ID: svediakorp-gov456915
# author: Bernard Poignant (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är andra gången som Frankrike avvisar ett fördrag om politisk union.
År 1954 berodde det på rädslan för tysk upprustning.
År 2005 är det utan tvekan på grund av rädsla för global kapitalism.
Vi bör också se det som en indikator för vår egen politik.
Vad behöver då göras?
Jag anser att vi behöver följa tre principer.
Den första principen är jämlikhet mellan de europeiska nationerna.
Ratificering av parlamenten motsvarar ratificering genom folkomröstning.
Jag har slagit ihop resultaten av de tre folkomröstningarna.
När de spanska, nederländska och franska omröstningarna slås ihop vinner jarösterna med 54,04 procent av rösterna, en siffra som är en tröst för mig som fransman.
Vi behöver jämlikhet mellan de stora och små länderna, jämlikhet för alla folk.
I dag, år 2005, är jag inte så förtjust i ordet ” grundare ” eftersom ni, herr Barroso, och ni, herr Borrell, inte kan ha hört till grundarna 1957 med tanke på att era länder inte var medlemmar då.
Ni levde under diktatur.
Andra levde under totalitära regimer.
Vi fransmän och nederländare hade den stora turen att vara fria.
Vi måste därför nu vara noga med hur vi använder detta uttryck.
Om en konstitution skall antas enhälligt kan den bara förkastas enhälligt.
Principen måste vara lika giltig i båda fallen.
Den andra principen, när det gäller utvidgningen, är att hålla sina löften.
Jag tänker särskilt på Rumänien och Bulgarien och även andra, men jag skall även lägga till Balkan.
Vi måste ge staterna på Balkan möjlighet att bli medlemmar i Europeiska unionen och vi måste stå fast vid det.
Om vi blockerar denna framtidsutsikt kommer vi att sitta på en krutdurk.
Den tredje principen är att EU fortfarande behöver, och alltid kommer att behöva, en konstitution.
Jag säger detta trots de två nejomröstningarna.
I Frankrike finns ett som kan visa oss vägen.
Det är det där Philippe de Villiers är ordförande, nämligen Vendée År 1992 röstade Vendée nej till Maastrichtfördraget, men man röstade ja till konstitutionsfördraget.
Philippe de Villiers är fullständigt oense med folket i Vendée, som han företräder.
Vet ni, man behöver inte ta sig till Bryssel för att hitta en teknokrat.
En teknokrat är rätt och slätt en tekniker som man tycker illa om, det är allt.
Detta visar oss vägen, så låt oss ha förtroende för folket i Philippe de Villiers Vendée
