# ID: svediakorp-gov456908
# author: Graham Watson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 652
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Thomas Jefferson sade 1787 att ett litet uppror då och då är en bra sak.
Förutom dysterheten och pessimismen om Europas framtid kan våra medborgares uppror förra veckan visa sig medföra en del fördelar.
Medlemsstaterna konfronteras med resultatet av sin egen falskhet.
Om man tar åt sig äran av allt som går bra och skyller på Bryssel så snart något går fel så kommer medborgarna så småningom att genomskåda en – och det har de gjort.
När Giscard d ’ Estaings ” VGE 380 ” rullades ut på rampen förra sommaren jublade vi alla.
Men den har vissa särdrag och ett namn som skrämmer iväg många potentiella passagerare.
Vissa klagar på att det är för många utlänningar ombord, andra på att de nya franska och tyska motorspecifikationerna har gjort den svagare.
Men ingen är helt nöjd med ett fordon i vilket strategiska beslut fattas utan en riktig offentlig debatt.
Detta är ett misslyckande inte bara på EU-nivå, utan också i våra nationella debatter.
I alla våra stora planer på ett transnationellt samarbete har vi misslyckats med att förklara för folk vad vi gör på EU-nivå och varför, och med att hantera deras oro för arbete, karriär och en fruktbar pension i en värld som förändras snabbt.
Europa är för hemlighetsfullt och saknar insyn.
Alltför många beslut fattas ännu inom stängda dörrar och utan ordentlig parlamentarisk kontroll.
Grundläggande parlamentariska befogenheter och formella yttranden nonchaleras eller avvisas – såsom oppositionen i parlamentet mot hårdhänta förslag om lagring av uppgifter och överlämnande av passageraruppgifter.
Är det märkligt att stora projekt som konstitutionen förkastas när det till och med saknas grundläggande institutionell respekt?
Den brittiska utrikesministern har anklagats för att förbereda begravningen innan läkaren har talat, men han uttryckte vad många säger privat: att det är osannolikt att fördraget i sin nuvarande form överlever.
Det skulle ha varit idealiskt att höra alla medlemsstaters åsikt.
I framtiden måste alla sådana här ratifikationer läggas fram till alla europeiska medborgare samtidigt.
Men dessa röster förkastade inte en text, utan de avvisade unionens sätt att fungera.
Nicolas Schmit, José Manuel Barroso, vi anklagar inte er för att ha försatt oss i denna oreda, men vi vänder oss till er för att ni skall leda oss ut ur den.
Naturligtvis finns det en gräns för hur mycket en liten medlemsstat eller kommissionen kan göra.
Ett enormt ansvar för de ekonomiska och sociala sjukdomar som plågar unionen vilar på de större djuren i den europeiska djungeln.
Men eftersom den fransk-tyska motorn uppenbart har gått sönder vill vi se er bygga en ny.
Mer än någonsin behöver Europa målmedvetna ledare som har visioner och som kan inspirera våra medborgare till att maximera sin potential och sina möjligheter.
Om inte ni, så vem?
Med eller utan denna konstitution kan ni förbättra EU: s sätt att fungera och kommunicera.
Låt mig bara ge tre exempel: Rådet kan och bör vara mer öppet, lagstifta offentligt och respektera informationsfriheten.
Beslut inom området rättsliga och inrikes frågor kan och bör fattas med den normala gemenskapsmetoden enligt gällande fördrag.
Europaparlamentet kan och bör verkligen ha något att säga till om i internationella överenskommelser.
Dessa tre åtgärder skulle bidra till att återskapa förtroendet för det europeiska projektet.
Vid Europeiska rådets möte behöver ni svar från Chirac och Balkenende på om konstitutionen någonsin kommer att kunna ratificeras i deras länder, och om inte, behöver vi veta vilken sorts texter som skulle kunna ratificeras.
Vi behöver ett fördrag för en union med 27 medlemsstater, men under tiden finns det mycket ni kan göra för att bygga vidare på de nuvarande fördragen och återskapa allmänhetens tro på det europeiska projektet.
