# ID: svediakorp-gov456900
# author: Markos Kyprianou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 722
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka ledamöterna för den mycket intressanta debatten.
Det var också mycket värdefullt för mig att få en uppfattning om hur vi kan gå vidare med arbetet.
Jag vill börja med att försäkra Avril Doyle att jag är lika angelägen som hon om att hela denna fråga får en snar lösning.
Alla aspekter av den mångfacetterade frågan om den s.k. patientrörligheten ligger mig synnerligen varmt om hjärtat, eftersom det inte bara handlar om att flytta patienter från ett land till ett annat.
Några ledamöter har tagit upp problemen med rörligheten för dem som arbetar inom hälso- och sjukvården och belastningen på hälso- och sjukvårdssystemen.
Vi kan emellertid inte göra allt på en gång.
En försvårande omständighet är att det största ansvaret för detta vilar på medlemsstaterna.
Unionens förfaranden är i allmänhet långsammare än medlemsstaternas, men om det handlar om samordning eller något annat arbetssätt tar det ännu längre tid.
Jag skall ändå tala om vad jag planerar att göra inom den närmaste framtiden.
Allt måste göras, men det handlar om att prioritera.
Vissa saker är enklare eller mer brådskande.
Den viktigaste, nämligen rättssäkerheten, har alla redan nämnt.
Detta måste vi ta itu med.
Jag kommer inte att ta ställning i frågan om tjänstedirektivet.
Jag inväntar resultatet av diskussionerna.
Om diskussionen utmynnar i beslutet att inte låta hälso- och sjukvården omfattas av tjänstedirektivet, och nu talar jag rent hypotetiskt, försäkrar jag er att vi kommer att lägga fram ett nytt förslag.
Så fort ni bestämmer er för hur ni skall ha det med tjänstedirektivet!
Det är ännu inte definitivt bestämt, men låt mig säga så här: Vi kommer inte att låta någon tid gå förlorad.
Det är det allra viktigaste.
I slutet av året kommer vår hälsoportal att vara färdig.
Arbetet framskrider, men som ni vet är tillhandahållandet av information om hur man får tillgång till hälso- och sjukvård snarare en fråga för medlemsstaterna, men vi skall ändå ta med den på vår hälsoportal.
Jag skall skynda på högnivågruppens arbete så att den kan ta itu med de olika frågor som den arbetar med.
Jag skall ge prioritet åt ett hälso- och sjukvårdsprogram för insamling av datainformation, eftersom det förefaller som om detta kanske inte fortskrider i den takt som vi tror.
Anledningen kan vara att vi på grund av systemfel inte får korrekt information.
Det kan alltså hända att det fortskrider snabbare än vi tror.
Jag skall alltså prioritera insamlingen av datainformation.
Att referenscenter inrättas är mycket viktigt och tas upp i betänkandet.
Åtminstone ett pilotprojekt kommer att initieras 2006.
Vi stöder emellertid också att referenscenter inrättas i medlemsstaterna, eftersom de behövs även där.
Patientsäkerheten är viktig.
Det luxemburgska och brittiska ordförandeskapet prioriterar denna fråga.
Det är min förhoppning att vi senast i slutet av det brittiska ordförandeskapets mandatperiod kommer att ha mer konkreta beslut om detta.
Användningen av informationsteknik för att underlätta bl.a. betalning och journalföring har nämnts, liksom användningen av e-hälsovård.
Patienternas rättigheter är viktiga.
Jag är stolt över att det land som jag känner bäst till redan har antagit lagstiftning på detta område.
Det är en fråga som faller under subsidiaritetsprincipen, men vi kommer att uppmana medlemsstaterna att anta någon form av stadga om patienträttigheter, som kan vara bindande eller icke bindande, beroende på de enskilda staternas rättssystem.
Till sist vill jag nämna ett annat viktigt projekt som vi kommer att finansiera med hjälp av det nya hälso- och sjukvårdsprogrammet, under förutsättning att det får stöd under debatten om budgetplanen, nämligen en ny handlingsplan för det mellanstatliga hälso- och sjukvårdssamarbetet.
Mycket betydande resurser kommer på detta sätt att tillföras på EU-nivå, vilka kommer att bidra till att samarbetsdiskussionerna omsätts i praktisk handling, både när det gäller den övriga informationen och de referenscenter som nämndes tidigare.
Jag ber avslutningsvis återigen om ursäkt för att jag har tagit upp så mycket av er tid, men jag vill tacka samtliga för debatten.
Jag kommer att hålla parlamentet informerat om hur arbetet inom högnivågruppen fortskrider.
