# ID: svediakorp-gov456825
# author: Janez Potočnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 756
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – EU är världsledande i kampen mot klimatförändringar.
Vi har en ledande roll i genomförandet av Kyotoavtalet och bidrar också till att föra den globala debatten om tiden efter 2012.
Det måste dock understrykas att EU inte kan lösa världens energi- och klimatproblem ensamt, något som erkändes i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22 – 23 mars, som ledamoten också hänvisade till, där målen stakades ut för alla industriländer och inte enbart EU.
Målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser måste sättas i samband med ett kraftigt stigande globalt energibehov (det beräknas öka med 60 procent till 2030) och en ökad oro för energiberoendet i de geopolitiskt instabila områdena i världen.
Den europeiska energiforskningen står därför inför den trefaldiga utmaningen att garantera en trygg energiförsörjning på kort, medellång och lång sikt, att öka konkurrenskraften och att vinna kampen mot klimatförändringarna.
Ingen enskild teknik kan tillhandahålla lösningen på detta, utan det krävs en bred strategi med tekniska lösningar som både omfattar åtgärder med relativt kort tidsperspektiv och sådana med mycket längre tidsperspektiv.
För att uppnå målet med ett hållbarare energisystem måste energiforskningen hitta en balans mellan att förbättra effektiviteten, kostnaden, godtagbarheten och säkerheten för befintliga tekniker och energikällor, och att samtidigt rikta in sig på ett långsiktigt paradigmskifte i det europeiska sättet att producera och konsumera energi.
I denna ekvation kommer kärntekniken att fortsätta att spela en roll, tillsammans med ett ökat upptagande av förnybara energikällor och andra rena energitekniker som till exempel vätgas och bränsleceller samt avskiljning och lagring av koldioxid.
Kärnklyvning utgör för närvarande 16 procent av EU: s energiförsörjning och är tillsammans med förnybara energikällor en viktig källa till kolfri elektricitet.
Dessutom handlar de centrala målen för gemenskapens forskningsprogram om fission om säker hantering av kärnavfall, driftsäkerhet i kärntekniska anläggningar och strålskydd, vilket omfattar ett bredare område än energi, till exempel medicinsk användning.
Fusionskraften har möjligheter att utgöra ett betydande bidrag till att uppnå en hållbar och säker energiförsörjning i EU inom några årtionden.
Aktuell teknisk forskning tyder på att ett adekvat finansierat snabbt utvecklingsprogram för fusionskraft, som innefattar den internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER), skulle kunna leda till att ett fusionskraftverk för demonstration tas i drift inom trettio år, med vars hjälp fusionskraftens kommersiella bärkraft skulle kunna bevisas.
Med tanke på skalan och den tekniska utmaningen hos denna teknik kan detta endast genomdrivas på gemenskapsnivå, och för ett omfattande initiativ som ITER på global nivå.
Låt mig påminna om att Europeiska rådet i sina slutsatser från mötet i mars också uppmanade Europeiska kommissionen att arbeta vidare med ITER och påbörja byggandet före årets slut.
Det är dock tydligt att kommissionen i sitt förslag till det sjunde ramprogrammet också lägger stor vikt vid icke-nukleär energi i allmänhet, med en betydligt större budget än i det sjätte ramprogrammet, och särskild betoning på förnybara energikällor.
På det hela taget sjunker Euratoms andel i det totala ramprogrammet från 7,5 procent i det sjätte ramprogrammet till 5,9 procent i det sjunde ramprogrammet.
De förnybara energikällorna erkänns som nyckeltekniker för Europa eftersom de är inhemska energikällor och kan anpassas till olika regionala förhållanden.
Alla förnybara energikällor för produktion av el och bränsle samt för uppvärmning och kylning ges en hög profil i kommissionens förslag till det sjunde ramprogrammet, inom ramen för den breda strategi med tekniska lösningar som jag nämnde tidigare.
Som jämförelse kan nämnas att den totala finansieringen för icke-nukleär forskning är mer än fyra gånger högre än för fission.
Möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för förnybar energi måste nyttjas fullt ut, inte bara genom ökad forskning och utveckling, utan också genom att anpassa de politiska åtgärderna på EU-nivå och nationell nivå för att underlätta inträdet på marknaden.
För närvarande har fler än 100 000 nya arbetstillfällen skapats i Europa enbart inom områdena vindkraft och solenergi.
Detta är ett bra exempel på den tillväxtpotential som kan utnyttjas genom en kombination av gemenskapens forskningsinsatser och politiska åtgärder, såsom system med inmatningstariffer och gröna certifikat.
Kommissionen kommer därför att fortsätta att ge betydande stöd till insatser för forskning och spridning av energisystem som bygger på förnybara energikällor.
Den räknar helt och fullt med att dessa energisystem kommer att stå för en större andel av energiutbudet tack vare de förbättrade tekniska lösningar detta kommer att leda till.
