# ID: svediakorp-gov456726
# author: Kathalijne Maria Buitenweg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Jag har ägnat de senaste veckorna åt att driva en mängd kampanjer för Europas framtid, och samtidigt som det är mycket olyckligt att folkomröstningen i Nederländerna ledde till ett ” nej ” är detta förstås inte oväntat.
Om det enda ett land år ut och år in får höra om EU är att det kostar för mycket, och att det är skamligt att Nederländerna betalar så mycket till Bryssel, så kan man knappast förvänta sig att människorna skall hoppa av glädje, ropa ” ja! ” och bestämma sig för att ta emot detta EU med öppna armar.
Nederländska revisorer har sått den euroskepsis som skördades den 1 juni.
Hur har den nederländska regeringen tolkat allt detta?
Den påstår att Nederländernas ” nej ” är ett ” nej ” till att vi skall vara nettobidragsgivare.
Det är naturligtvis att vända upp och ned på allting.
Till min stora fasa har detta nu plötsligt även blivit de nederländska socialdemokraternas inställning, och det är nedslående, men naturligtvis ett mycket enkelt alternativ.
Min grupp har tolkat Nederländernas ” nej ” på ett helt annat sätt.
Många människor röstade inte mot EU, men vill ha ett bättre EU, inte ett EU av multinationella företag, utan ett EU av människor.
Gruppen De gröna har därför lagt fram en alternativ resolution, eftersom vi vill investera kraftigt i utbildning, projekt för att minska fattigdomen och i utbytesprogram, även för studenter.
Vi vill ha mer utvecklingssamarbete; vi vill investera i millenniemålen.
Vi vill också skydda vår sårbara miljö genom att faktiskt frigöra medel – alla i denna kammare har hållit med om att medel bör göras tillgängliga, men det har inte skett.
Vi vill inte att denna verklighet skadar landsbygdens ekonomi.
Vi vill använda pengarna mer effektivt, inte på prestigefyllda men ineffektiva nationella turistattraktioner som bron över Messinasundet, utan exempelvis på den järnvägsförbindelse som knyter samman Berlin med Warszawa, Vilnius, Riga och Tallinn eller Wien eller Venedig med Ljubljana, Bratislava, Prag och Budapest.
Med bara tomma löften och inga pengar till stöd för dem kommer man bara att alienera väljaren ännu mer.
Man måste göra klart på vilket sätt man vill förvekliga sina drömmar.
Det är därför som vi har lagt fram en resolution.
