# ID: svediakorp-gov456659
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 573
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
På några få minuter kan jag verkligen inte svara på alla viktiga inlägg som gjorts under en debatt som pågått i omkring tre timmar.
Jag skulle bara vilja göra några snabba kommentarer.
Jag anser att det råder bred enighet om det faktum att vi i terrorismbekämpningen behöver åtgärder på EU-nivå, åtgärder som ingår i en omfattande EU-strategi och som är välavvägda åtgärder och framför allt riktas på förebyggande arbete, samarbete – även på internationell nivå – och på iakttagande av människors grundläggande rättigheter, däribland uppenbarligen och framför allt rätten till privatliv, vilket är något som nämnts av många av parlamentets ledamöter.
Det finns ytterligare en princip som jag anser måste lyftas fram: Ingen får misstänkas för terrorism på grundval av etnisk tillhörighet eller religiös övertygelse, eftersom det verkligen skulle betyda att terrorismen har segrat med tanke på att den bygger på motsättningen mellan religion och civilisation.
Det är därför nödvändigt att förstå terrorismens djupa rötter, men det får heller inte råda något tvivel om att terrorism aldrig kan rättfärdigas.
Vi måste känna till rötterna för att kunna utrota dem, men aldrig för att kunna rättfärdiga dem.
Det finns en avgörande skillnad mellan dessa två begrepp.
Vi måste dessutom ägna all vår uppmärksamhet åt de åtgärder som beslutats på EU-nivå, det vill säga handlingsplanen.
Ni känner antagligen till att flera medlemsstater ännu inte har genomfört flertalet av de åtgärder som ingår i handlingsplanen.
Jag kan för närvarande bara ge er två positiva exempel: Danmark och Ungern.
Dessa två medlemsstater har, i motsats till övriga, genomfört alla åtgärder.
Jag anser att de kan lyftas fram som förebilder för övriga medlemsstater i EU.
Det finns också en princip som vi alla enats om, och det är principen om solidaritet.
För det första, solidaritet mellan medlemsstaterna, och på denna punkt är jag helt ense med rådsordföranden Nicolas Schmit.
Jag anser att vi i huvudsak måste införa den princip som ingår i konstitutionsfördraget och som ger utrymme för ömsesidig solidaritet bland medlemsstaterna när en av dem utsätts för en terroristattack.
För det andra, solidaritet med terrorismens offer, som är en annan av de handlingslinjer Europa måste inrikta sig på.
Vi har talat länge om bioterrorism.
Europeiska kommissionen kan i första hand yrka på en fortsättning och utvidgning av de åtgärder som vidtagits.
Den gör allt den kan för att uppmuntra medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå en tillfredsställande beredskapsnivå inför en bioterrorattack.
Vi hoppas kunna få fullt stöd från parlamentet med att övertala samtliga medlemsstater att agera mer beslutsamt och investera större resurser.
Vi kan och får nämligen inte stå oförberedda inför hotet om en bioterrorattack.
Vi kommer att informera parlamentet om alla åtgärder vi har vidtagit, inklusive de simulerade terrorattacker och de insatser inom internationellt samarbete vi leder.
Sammanfattningsvis anser jag, herr talman, att det mest kraftfulla vapnet mot terrorism är en enad insats från institutionerna – kommissionen, parlamentet och rådet – samt från civilsamhället.
Vi måste förklara för våra medborgare att ett reellt europeiskt svar på den utmaning terrorismen utgör, en utmaning för oss alla, bara kan fås genom samlade insatser från institutioner och samhälle.
