# ID: svediakorp-gov456657
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,637
# sentences: 67
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle först vilja tacka de sju föredragandena för deras utmärkta arbete som tydligt visar att vi måste ha ett brett synsätt i fråga om terrorismbekämpningen, ett synsätt som rör många områden.
Jag anser att dessa sju betänkanden också visar att parlamentet fäster stor vikt vid frågan om att bekämpa terrorismen.
Vi känner fortfarande av det enorma inflytandet av händelserna den 11 september 2001 och attacken i Madrid den 11 mars 2004.
Dessa fega attacker har påverkat oss alla, både i egenskap av EU-medborgare och världsmedborgare.
Det var attacker riktade mot vår demokrati och de värden vi står för, och därför måste kampen mot terrorismen vara obönhörlig, samtidigt som den också måste utgöra en kamp för demokratin.
Det skulle inte vara rätt att försvara demokratin genom att samtidigt undergräva den.
I många av de inlägg vi hört denna förmiddag har effektivare bekämpning av terrorism och ett tydligt åtagande att bekämpa terrorismen och dess nätverk efterlysts, medan man samtidigt betonat att denna kamp inte får hota våra demokratiska rättigheter och medborgerliga friheter.
Vi står här inför en ständig balansgång: vi måste värna om våra rättigheter och friheter samtidigt som vi obevekligt konfronterar dem som hotar samma rättigheter och friheter.
Vi har långt kvar till Orwells vision av en stat som kontrollerar allt.
Men vi måste samtidigt vara vaksamma om vi vill undvika att röra oss i den riktningen.
Inte heller får vi förlora det faktum ur sikte att terrorismen utnyttjar alla resurser och all ny teknik och att den har blivit en global och globaliserad företeelse, ett nätverk som använder Internet på samma sätt som andra globaliserade företag.
Om vi skall kunna möta det hotet och bekämpa denna företeelse har vi inte längre råd att avstå från sådana medel som bevarande av uppgifter.
Det är ändå viktigt att respektera privatlivet i detta sammanhang.
Det är alltid en fråga om proportionalitet.
Jag instämmer med den uppfattning om att skydda privatlivet som har framkommit.
Samtidigt kan vi ändå inte försitta möjligheten att använda viss teknik om vi vill kunna förbli effektiva i terrorismbekämpningen.
Europa måste visa vägen här.
Det är påfallande att det på andra håll verkar finnas en benägenhet att inte ta det här skyddet av privatlivet och den enskildes rättigheter på allvar.
Europa måste visa att kriget mot terror och hävdandet av våra egna rättigheter kan gå hand i hand, utan att detta krig blir mindre effektivt eller försvagat.
Jag har också lyssnat på den kritik som framförts mot EU vad gäller samordning och utbyte av information.
Efter dessa händelser, och framför allt attacken i Madrid, har stora förbättringar skett av samordningen, särskilt tack vare Gijs de Vries, som har fått i specialuppdrag att samordna samtliga aktiviteter inom EU och dess medlemsstater i kampen mot terrorism.
Jag skulle vilja framföra mitt tack till honom för hans arbete och engagemang på området.
Jag noterade också att en del personer är oroade över att Europa inte är redo för andra typer av hot, än värre än dem som var aktuella i de två attacker jag redan nämnt.
Det finns till exempel bioterrorism, ett hot som är svårt för oss att begripa eller föreställa oss.
Bioterrorismen är dock möjlig, och utgör ett hot som vi inte kan bortse från.
Av den anledningen måste vi vara beredda att ta itu med frågan.
Jag skulle också vilja ta tillfället i akt och svara på frågan från Karl-Heinz Florenz.
Han nämnde just frågan om hotet från bioterrorismen och nukleär terrorism.
Det är uppenbart att denna typ av terrorism, som även omfattar kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär terrorism (CBRN), utgör ett hot mot freden och den internationella säkerheten.
Vi känner till att terroristnätverk har visat stort intresse för sådana ämnen och vapen och att de skulle vara redo att orsaka skada av aldrig tidigare skådat slag och undergräva de demokratiska grundvalarna för våra samhällen om de kunde få tag på sådana massförstörelsevapen.
Därför måste vi inom EU bli mer uppmärksamma på detta hot om biologisk, nukleär och kemisk terrorism.
Jämförelser har gjorts med Förenta staternas lagstiftning på området.
Det råder ingen tvekan om att Europa har en hel del att lära av Förenta staterna, framför allt när det gäller att inrätta specialteam, lagra vaccin, bedriva forskning och utveckling om medicinska motåtgärder och så vidare.
Några liknande initiativ har redan tagits av medlemsstaterna, och EU: s institutioner har redan åtagit sig att driva sådan verksamhet.
Unionen har nu följaktligen ett system för tidig varning för alla former av terrorattacker där en centralpunkt, Argus, skall inrättas inom kommissionen.
Det direktiv som ändrar direktivet om gemenskapens kod för humanläkemedelsprodukter ger nu medlemsstaterna rätt att tillfälligt bevilja distribution av godkända läkemedel vid händelse av en attack som omfattar spridning av patogener, gifter, kemiska agenser eller nukleär strålning.
CBRN-utbildning för vårdpersonal håller på att införas.
Information om civilförsvar och blodbanker byts ut som en del av åtgärderna inom civilförsvaret.
Omfattande forskning bedrivs dessutom inom sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling för att hitta bättre former för att bemöta den här formen av gärningar.
Rådets strategi mot spridning av massförstörelsevapen syftar till att förhindra terrorister från att få tillgång till sådana vapen, och vi kan bara beklaga att konferensen i New York inte nådde fram till någon överenskommelse om en gemensam text, med tanke på att en aspekt av konferensen om vapenspridning var hotet från terrorism på dessa områden.
Som del av ett annat ansvarsområde, i detta fall till följd av den förklaring om bekämpning av terrorism som antogs av Europeiska rådet den 25 mars 2004, antog rådet och kommissionen den 2 december 2004 EU: s solidaritetsprogram om följderna av terroristhot och terrorattacker, genom vilket CBRN-programmet ändrades och breddades till att omfatta alla former av terrorism.
En av de grundläggande principerna i EU-strategin är att skyddet mot följderna av terrorattacker framför allt är en fråga för medlemsstaterna.
Den förklaring om solidaritet mot terrorismen som Europeiska rådet antog den 25 mars 2004 bekräftar att EU: s och medlemsländernas institutioner är fast beslutna att mobilisera alla instrument de har till sitt förfogande för att hjälpa en medlemsstat på dess territorium om dess politiska myndigheter så önskar.
Jag vill i det sammanhanget hänvisa till den bestämmelse i konstitutionen som stärker solidariteten, framför allt vid terrorattacker.
CBRN-programmet och dess efterföljare solidaritetsprogrammet är sektorsövergripande och rör politiska, tekniska, ekonomiska, diplomatiska, militära och juridiska resurser.
Det blir ganska svårt, men så är det ...
I samband med det nuvarande solidaritetsprogrammet bygger EU: s åtgärder mot CBRN-terrorism på sex strategiska mål som jag kortfattat tar upp.
Hotanalys och hotbedömning: Flera analyser av dessa hot har redan gjorts av Europol och EU: s gemensamma lägescentral.
Förebyggande arbete och minskad sårbarhet: Lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att förbättra efterlevnaden av internationella biosäkerhetsnormer.
Spårande av CBRN-attacker: Kommissionen har vidtagit åtgärder för att utvidga och samordna gemenskapens system för spårande, kommunikation och information i samband med kemiska och biologiska hot, liksom i fråga om människors, djurs och växters hälsotillstånd.
Till sist, förberedelser för att mildra eventuella attackers inverkan: Kommissionen bedömer vilken kapacitet medlemsstaterna kan göra ömsesidigt tillgänglig i fråga om civilförsvar och läkemedel.
Kommissionen utarbetar förordningar för att behandla sjukdomar orsakade av dessa ämnen.
Rådet har för sin del inrättat en databas över militära resurser och kapacitet i fråga om skydd av civilbefolkningen mot terrordåd, inklusive CBRN-attacker.
Inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken håller olika aspekter som rör terrorismbekämpning och civil / militär samverkansförmåga inom CBRN på att behandlas.
Rådet arbetar också med ett integrerat krishanteringssystem.
Internationellt samarbete spelar uppenbarligen en mycket viktig roll här: Systemet omfattar i stort sett samma mål som solidaritetsprogrammet, det vill säga sammanslagning av epidemiologisk information om gränsöverskridande spridning av smittsamma sjukdomar och samarbete inom katastrofplanering, teknik för laboratoriespårning, icke-spridning, ömsesidigt stöd och samordnade insatser.
Även Förenta staterna medverkar i detta arbete.
En annan dialog kommer att inledas vid lämplig tidpunkt.
Vi anser att detta internationella samarbete, särskilt med amerikanerna, men även med alla andra parter, är ytterst viktigt i sammanhanget.
Innan vi går vidare till omröstning och innan min kollega, vice ordförande Franco Frattini, får ordet vill jag bara sammanfattningsvis säga följande: Jag anser att Europeiska unionen medverkar i en världsomfattande process där vi förbereder oss inför all sorts terrorismbekämpning.
Kriget mot terror kräver ett globalt synsätt, vilket jag sade inledningsvis och vilket era betänkanden också tydligt visar.
Det finns en fråga som vi måste ta särskild hänsyn till: Vi måste förhindra terroristgrupperna från att rekrytera inom våra egna samhällen.
Sådan rekrytering inom våra samhällen, framför allt bland rotlösa ungdomar som är inte är integrerade, utgör i själva verket det största terroristhotet.
Dessa ungdomar utgör i viss mån en grogrund för handlingar som är svåra att föreställa sig, handlingar som är uttryck för ett slags förtvivlan.
Detta betyder att det måste finnas en social aspekt i vår strategi för att bekämpa terrorismen, en aspekt som omfattar integrering och behandling av dessa grupper, särskilt unga människor, från islamiska länder.
På så sätt kan vi vinna den här kampen på vårt eget territorium, inom Europeiska unionen, vilket är av absolut största betydelse.
