# ID: svediakorp-gov456629
# author: Sarah Ludford (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 506
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Låt mig inleda med att kommentera EU: s åtgärder för rättsliga och inrikes frågor.
Kritiken av Haagprogrammet för att man lagt orimlig tonvikt på säkerhetsaspekterna, på bekostnad av respekt för de grundläggande rättigheterna, är berättigad.
Det är inte en anmärkning från någon agitator på vänsterkanten, utan en saklig bedömning av det brittiska parlamentets övre kammare – det aktade överhuset.
Självfallet är hot mot vår säkerhet också hot mot vår frihet, men motsatsen gäller också.
Otillbörliga överträdelser av våra medborgerliga friheter gör oss mer sårbara som individer.
Jag stöder helt och hållet det arbete som utförts de sista fyra åren för att säkerställa att våra brottsbekämpande myndigheter lägger bort sina fördomsfulla och byråkratiska vanor, och att våra rättssystem kan interagera, så att terroristmisstänkta inte kan smita undan.
Vid mötet med de europeiska datatillsynsmännen för ett par veckor sedan sades dock följande: ” Terrorism används som ett rättfärdigande för nya initiativ, där många behandlar en rad överträdelser, varav några är betydligt mindre allvarliga.
Det är viktigt att inse att avvikelser från de grundläggande rättigheterna som kan rättfärdigas för att bekämpa terrorismen inte nödvändigtvis är motiverade i fråga om andra brott och handlingar. ”
I likhet med mig ser de fram emot ett genomförande av det förslag som kommissionsledamot Franco Frattini lade fram när han talade inför ett möte med de gemensamma tillsynsmyndigheterna.
Förslaget innebär att kommissionen på förhand skall överväga en proportionalitetsbedömning vid åtgärder som det kan bli aktuellt att införa i framtiden, genom att undersöka förslagets effekter på de grundläggande rättigheterna och frågan om skydd av personuppgifter.
När det gäller informationsutbyte är den vägledande norm som antogs i Haagprogrammet tillgänglighetsprincipen.
Det är fullständigt rimligt, så länge det innebär ett slut på den form av oförsvarlig rivalitet mellan intressegrupper och avundsjuka mellan byråer som förhindrar samarbete.
Det får dock inte misstolkas till att betyda att man överger den stränga kontrollen av bevarande, överföring och tillgång till personuppgifter.
Jag är bekymrad över möjligheten att framställa personer som potentiella terrorister på grund av deras ras, religion eller politiska åsikter.
Datatillsynsmännen står fast vid att det normalt sett skall vara förbjudet att bearbeta sådan information.
Det andra området som vållar allvarliga bekymmer är frågan om terroristmisstänktas rättigheter.
Europarådets riktlinjer för att anhålla misstänkta utan rättvisa rättegångar har bestämt överträtts i Förenade kungariket och antagligen också i andra EU-länder.
Det har funnits tendenser till att lita på uppgifter som har kommit fram under tortyr och överlämnande till de länder som bryter mot förbudet mot avvisning.
Medlemsstater utför extern expertgranskning av varandras åtgärder mot terrorism och säkerhetsåtgärder, men de har fortfarande inte lyckats få alla medlemsstater att ens genomföra rambeslutet om terrorism från 2002 – lagen som förpliktigar att kriminalisera terrorism.
När det fortfarande är så att medlemsstater inte tillämpar sina lagar finner jag det verkligen oacceptabelt att vi skall fortsätta kränka personliga friheter.
