# ID: svediakorp-gov456615
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,018
# sentences: 74
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skall svara på en gång på alla de många känsliga frågor som har tagits upp av föredragandena, som jag har lyssnat till med stor uppmärksamhet och som jag verkligen vill tacka för att de har riktat uppmärksamhet mot frågor av största intresse för unionsdemokratin.
Jag anser att terrorism verkligen är 2000-talets nya tyranni, ett tyranni som syftar till att begränsa våra friheter och attackera människors grundläggande rättigheter – rätten till liv och fysisk hälsa – och jag delar därför er inställning.
Det behövs ett gensvar som innefattar ett ingripande från Europeiska unionens sida och ett starkt internationellt samarbete.
Det är inte fråga om en nödinsats: vi måste betrakta terrorism som ett bestående hot, som därför kräver framför allt en strategi och, som många har sagt, konkreta åtgärder.
Så sent som i fredags antog rådet på denna grund i Luxemburg den handlingsplan som lagts fram av kommissionen, som innehåller några nya och, enligt min uppfattning, effektiva förslag.
Dessa kommer att genomföras redan inom de kommande månaderna, och kommer att läggas till de åtgärder som vi redan beslutat om.
Som Jaime Mayor Oreja helt riktigt konstaterade har vi att göra med aspekter av en enda strategi, inte med en lista av åtgärder.
Det kommer att vara fråga om en politisk plan som parlamentet, rådet och kommissionen naturligtvis måste och kan samarbeta kring.
Jag anser att en av de grundläggande principerna ligger i det faktum att kampen mot terrorism inte innebär att begränsa människors rättigheter, utan raka motsatsen!
Det största politiska misstaget skulle vara om också människors grundläggande friheter skulle falla offer för terrorism, i betydelsen att offras eller, till och med, förintas.
I alla betänkanden ligger därför fokus på balansen mellan förebyggande åtgärder och tvångsåtgärder å ena sidan och att värna om grundläggande rättigheter och friheter å andra sidan.
Jag skall nu kort kommentera de betänkanden som lagts fram.
Rosa Díez González gör verkligen rätt i att betona vikten av en tillgänglig handlingsplan som i synnerhet gör det möjligt för oss att ha uppsikt över medlemsstaternas handlande vid genomförandet av de åtgärder som vi beslutar om.
Det skulle vara i sanning motsägelsefullt om det efter beslut om en strategi inte skulle finnas någon mekanism för att övervaka genomförandet av de åtgärder som skisseras i denna strategi.
Handlingsplanen och dess genomförande kommer därför att vara något som kommissionen prioriterar.
Som många av er redan känner till var en av de huvudsakliga faktorerna i den handlingsplan som antogs i Luxemburg i fredags just skapandet av ett permanent övervakningsinstrument.
Kommissionen föreslår ett regelbundet utsändande av rapporter – halvårsvis, tror jag.
Dessa kommer naturligtvis att offentliggöras, och de kommer att behandla metoderna för och kvaliteten av genomförandet av alla medlemsstaternas åtgärder.
I fråga om några specifika punkter som tas upp i Rosa Díez González ’ betänkande arbetar vi exempelvis med ett meddelande om sprängämnen, sprängkapslar och skjutvapen, och med ett meddelande som rör radikalisering och rekrytering av terrorister.
Utöver dessa åtgärder skall vi snabbt och tydligt lägga fram ett antal förslag beträffande frågan om finansiering av terrorism – jag kommer att återkomma till detta – särskilt vad beträffar vissa organisationer som hjälper och stöder terrorism.
Vi kommer naturligtvis att arbeta mot att uppnå genomförandet av Argussystemet, som många av er är bekanta med.
Jag är övertygad om att detta system kommer att ge oss möjlighet att skapa ett nätverk av alla system för akuta ingripanden inom kommissionen.
Syftet är att skapa ett europeiskt nätverk som möjliggör omedelbart utbyte av information – jag skulle säga i realtid – mellan alla medlemsstater i händelse av en terroristattack.
I Jaime Mayor Orejas betänkande betonas med rätta vikten av att förstärka informationsutbytet, samarbetet med tredjeländer, dialogen med civilsamhället – vilket är en grundläggande aspekt – och hjälpen och stödet till offren för terrorism, som är en annan aspekt som kommissionen kommer att arbeta hårt med.
Jag tror att vi under denna arbetsperiod, som parlamentet har inlett i dag när betänkandena läggs fram, alltmer måste fokusera på offren för terrorism, liksom naturligtvis på de gärningsmän som ligger bakom terroristattacker.
Jag anser att nyckeln till framgång för denna strategi ligger i principen att inte utesluta någon: alla aktörer i samhället, såväl offentliga som privata, måste få möjlighet att delta i den demokratiska debatten om terrorism.
Jag tror att ett lugnande gensvar kan vara att ge folket lämplig information, som varken är hotfull eller överdriven utan i stället klar och tydlig.
Om vi informerar medborgarna om att det förekommer praktiska åtgärder och att vi gemensamt håller på att finjustera dem, tror jag att medborgarna kan känna sig lugnade av att EU: s stora institutioner arbetar aktivt med detta och kommer att fortsätta med det.
Vad gäller skydd av viktiga infrastrukturer välkomnade jag verkligen Stavros Lambrinidis ’ betänkande.
Ett av de största hoten från terrorismen avser utan tvekan infrastrukturer, och det är just inom den här sektorn som det är nödvändigt med samarbete mellan offentliga institutioner, varje förvaltningsnivå och den privata sektorn.
Kommissionen siktar på att i slutet av året lägga fram ett förslag för parlamentet till ett europeiskt program för skydd av viktig infrastruktur.
En av punkterna i programmet behandlar möjligheten att ge tillgång till omedelbar och läglig information – en sorts tidig varning – i händelse av fara för en terroristattack.
Jag kan meddela att ett viktigt seminarium som behandlar denna fråga äger rum i Bryssel i detta nu, med 150 företrädare från de 25 medlemsstaterna närvarande.
Detta möte svarar för ett positivt gensvar: det finns en bred enighet beträffande de huvudsakliga faktorerna i detta framtida program.
Vi kommer att organisera ett andra europeiskt offentligt seminarium i september för att sedan kunna lägga fram ett konkret program i slutet av året.
I detta sammanhang kommer vi att ha en summa på 1,5 miljoner euro tillgänglig för studier rörande bästa metod för informationsutbyte mellan medlemsstater om säkerhetsnormerna för viktiga infrastrukturer.
Varje medlemsstat måste naturligtvis investera i de strukturer som finns inom det egna territoriet.
I fråga om finansiering av terrorism, vilket är det ämne som tas upp i Mario Borghezios betänkande, instämmer jag i de centrala punkter som skisseras i betänkandet.
Vad gäller välgörenhetssektorn arbetar kommissionen på en sorts europeisk uppförandekod med syfte att hantera denna sektors sårbarhet som i vissa fall – vilket har upptäckts – lett till direkt eller indirekt stöd av terroristorganisationer.
För att detta skall vara möjligt kräver vi dock ett storskaligt samarbete från denna sektor själv och från det civila samhället som, i likhet med oss, är angelägna om att leta fram alla som på något sätt stöder terroristverksamhet.
Dessutom har vi givetvis ett bättre utbyte av information mellan nationella myndigheter beträffande finansiering av terrorism i åtanke.
Vi håller på att bedöma denna fråga, och kommissionen förbereder ett meddelande.
Det finns ytterligare en fråga, en mycket känslig sådan: spårbarheten av finansiella transaktioner.
Det är uppenbart att vi genom avsaknaden av nödvändiga instrument för att undersöka spår av finansiella transaktioner är berövade ett effektivt instrument för att kunna slå ned på finansiering av terrorism.
När det gäller den här frågan siktar vi därför på att under sommaren lägga fram ett förslag till en förordning för parlamentet och rådet om information och de instrument som kommer att användas för att spåra finansiella transaktioner.
Sedan har vi Antoine Duquesnes tre betänkanden, som berör ett ämne som ligger mig särskilt varmt om hjärtat: sambandet mellan kampen mot terrorism och skydd av personuppgifter.
Jag anser att de ändringsförslag som har lagts fram beträffande komplettering och förbättring av det svenska förslaget måste godkännas.
Det är ändringsförslag som tar hänsyn till den betydelsefulla konferensen som hölls för några dagar sedan i Polen och som understryker vikten av var människas rätt till skydd av personuppgifter, även då vi ställs inför terrorism.
Det innebär att fastställa en balans: ingen kan tänka sig att frångå ett förebyggande av och en kamp mot terrorism, men individers grundläggande rättigheter måste skyddas.
Jag instämmer med Antoine Duquesnes åsikter om Europols och Eurojusts roll.
Det är viktigt att ge dessa organ tillträde till ett vitt spektrum av information, så att de effektivt kan utföra det utbyte och det samarbete som är Europols roll, vilket visas tydligt genom organisationens nya befogenheter som tillkännagavs för några dagar sedan av dess nya chef.
Principen om respekt för grundläggande rättigheter är ett ämne som tagits upp av Alexander Nuno Alvaro, och det är ett ämne som jag själv har talat om många gånger.
Principen om skydd av personuppgifter måste uppfylla verkliga behov.
Personuppgifter kan inte skyddas om skyddet inte motsvarar de fastställda målen och en särskild tidsperiod, och tillträde till dessa uppgifter kan inte heller beviljas andra än behöriga polis- och utredningsmyndigheter som har tillträde till dem enligt lag.
Vi förbereder en stadga i detta avseende, som baseras på en rättslig grund som, enligt min uppfattning, är mer passande än den nuvarande och som jag skisserade för rådet (rättsliga och inrikes frågor) i fredags.
Jag kommer att lägga fram den faktiska texten i slutet av sommaren.
Det sista ämnet, som jag skulle vilja ta upp helt kort, är bioterrorism.
Föredraganden är medveten om att kommissionen har en viss makt, men inte hela makten.
Den kan ta ansvar för livsmedelssäkerhet, handel med läkemedel, samarbete mellan medlemsstaterna, civilskydd och finansiering av forskning.
Det är inte lite.
Däremot är det medlemsstaternas ansvar att anta praktiska åtgärder för effektiva förebyggande arrangemang och eventuella reaktiva arrangemang i händelse av en terroristattack.
Som ni känner till bildades en högnivågrupp för folkhälsosäkerhet efter bioterrorattacken 2005, där spår av anthrax användes, med ett effektivt samarbetsprogram för förebyggande och akuta ingripanden.
Det samarbete som nu pågår fungerar, och vi kan meddela er att det finns ett system som kan tillhandahålla snabbt informationsutbyte i händelse av en biologisk, kemisk eller radiologisk attack, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
Många av de steg som tagits av kommissionen kommer att förbättra graden av förberedelse och förebyggande: vi håller på att utveckla simuleringsövningar för potentiella bioterrorattacker, av vilka två kommer att genomföras i år för att tillhandahålla en praktisk bedömning av standarden på förebyggandet och akuta ingripanden.
Vidare håller vi på att utarbeta riktlinjer för hanteringen av medicinska diagnoser i händelse av att bioterrorister sprider ut smittämnen; vi förbereder utbildningskurser i samarbete med Europol, och vi stöder nationella beredskapsplaner som syftar till att tillräckligt med vacciner och katastrofbistånd skall finnas tillgängligt.
Som ni vet presenterade Markos Kyprianou det viktiga Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar för knappt en vecka sedan.
Vi kommer att fortsätta att uppmuntra medlemsstaterna i dessa frågor.
Det återstår två praktiska förslag som jag skulle vilja framhäva.
Först och främst förslaget till ett nytt EU-program för hälsa och konsumentskydd, där vi strävar efter att höja den finansieringsnivå som anslås till förebyggande och akuta ingripanden i händelse av folkhälsokatastrofer.
Vi har också föreslagit en återbetalning av kostnader för folkhälsokatastrofer inom ramen för Solidaritetsfonden, upp till en summa av 1 miljard euro.
För det andra – och detta är den sista punkten – vill jag nämna ett viktigt initiativ som vi har utformat som ett ramprogram.
Det är ett program som planerats och godkänts för nästa gemenskapsbudget, och som fokuserar på beredskap och förebyggande när det gäller säkerhet.
Detta kommer naturligtvis att innefatta finansiering som anslås i händelse av potentiella bioterrorattacker.
