# ID: svediakorp-gov456579
# author: Charlie McCreevy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 687
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Låt mig först be om ursäkt för min kollega Mariann Fischer Boels räkning.
Hon är försenad, men kommer att vara här före slutet av debatten.
Jag vill börja med att tacka Agnes Schierhuber och ledamöterna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för allt deras arbete med betänkandet.
Utskottet antog betänkandet med 129 ändringsförslag.
Jag skall endast kommentera några av de viktigaste punkterna.
Några av de föreslagna ändringarna är att sänka de lägsta stödsatserna för de tre prioriteringarna, bibehålla den föreslagna finansieringen av Leader och avskaffa reserven för detta initiativ.
Detta bör ge medlemsstaterna större flexibilitet i fråga om programprioriteringarna.
Jag förstår att detta behövs och jag välkomnar också att Europaparlamentet instämmer i att lägsta procentsatser är nödvändiga.
Det är av avgörande betydelse om vi vill garantera väl avvägda program som är inriktade på alla de många olika utmaningarna på landsbygden.
Kommissionen är beredd att godta en sänkning av de lägsta stödsatserna.
Emellertid anser jag att sänkningen för prioritering 3 – livskvalitet och diversifiering av de ekonomiska verksamheterna på landsbygden – från 15 till 8 procent är för stor och skulle inverka negativt på den nödvändiga jämvikten mellan prioriteringarna, dvs. ändringsförslagen 17, 43, 44, 115, 117 och 118.
Glöm inte bort att åtgärderna inom ramen för prioritering 3 kan bidra avsevärt till att främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på landsbygden om de genomförs på rätt sätt.
Detta ligger naturligtvis i jordbrukarnas och deras familjers intresse och är nära kopplat till det som vi vill uppnå genom Lissabonstrategin.
Andra ändringsförslag är att samla den strategiska och operativa planeringen och förenkla rapporteringen till två rapporter för hela finansieringsperioden – ändringsförslagen 34 – 41.
Jag är skeptisk till den första punkten, eftersom den strategiska planeringen kommer före den operativa planeringen.
Jag är emellertid beredd att kompromissa om en mindre frekvent strategisk övervakning: vart annat år i stället för varje år.
Jag vill betona att en ordentlig rapportering är nödvändig för redovisningen och för att förklara för de europeiska medborgarna hur vår politik främjar jordbruket och landsbygden.
Jag kan i princip acceptera de viktigaste ändringsförslagen när det gäller prioritering 1 – ändringsförslagen 54, 63, 65 (delvis), 66 och 67.
Dessa ändringsförslag syftar till att utvidga stödet för unga jordbrukare till subventionerade lån, kräva att skogsbruksplaner skall upprättas beroende på företagets storlek, utvidga stödet till små företag för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (i skogsbrukssektorn kommer stödet emellertid fortsättningsvis att begränsas till mikroföretag), infoga sammanläggning av skiften bland de åtgärder som berättigar till stöd för infrastruktur med fokusering främst på åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften samt att stödja samarbete mellan aktörer i livsmedelskedjan och kunskapsöverföring.
Jag kommer nu till prioritering 2 och det rör sig om ändringsförslagen 73 och 79 samt delvis 69, 76 och 81.
Kommissionen är i princip beredd att helt eller delvis godta ändringsförslagen om att införa stöd för bevarande av den genetiska mångfalden, att införa stöd relaterat till ramdirektivet om vatten, att inte betrakta kraven i fråga om bekämpningsmedel och gödningsmedel som ett tillägg till de gällande kraven utan som en del av dem, att införa ett mer flexibelt system när det gäller varaktigheten hos miljöåtaganden inom jordbruket, att införa stöd för områden med ett högt naturvärde som en ickeproduktiv investering och att införa inkomstförluster till följd av Natura 2000 som ett kriterium för stöd till skogsbruket.
Några av ändringsförslagen, slutligen, är svåra att godta av olika anledningar.
Ett antal av dem faller utanför tillämpningsområdet för kommissionens förslag och befintliga normer och riskerar därför att försvaga politikens effekter.
Andra innehåller onödiga specificeringar som redan täcks av mer allmänna formuleringar.
Sammanfattningsvis kan jag fullständigt eller delvis godta några av de grundläggande ändringsförslagen i betänkandet.
Övriga ändringsförslag kan jag inte godta.
Jag vill än en gång tacka parlamentsledamöterna för deras positiva och konstruktiva bidrag till EU: s landsbygdspolitik.
