# ID: svediakorp-gov456565
# author: Eija-Riitta Korhola (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-06-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 323
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Framgången för gemenskapens miljöpolitik beror väldigt mycket på tillgången på pålitliga vetenskapliga uppgifter och en problemfri överföring av dem.
Tillgången till geografiska uppgifter är en nödvändig förutsättning för vetenskaplig utvärdering utförd med miljölagstiftningen som grund.
Standardiseringen av geografisk information insamlad från medlemsstaterna har inte gjort några större framsteg, eftersom det fortfarande finns allvarliga hinder på gemenskapsnivå som hämmar utnyttjandet av den tillgängliga informationen.
Vi måste därför försöka förbättra hur geografisk information används och görs tillgänglig, för att kunna förenkla planering, genomförande, övervakning och utvärdering av politiken.
Vi måste tillhandahålla en kunskapsbas för miljöpolitiska beslut och på detta sätt främja en hållbar utveckling.
Det är målet.
Gemenskapen har olika instrument till sitt förfogande för att förbättra tillgången på pålitliga uppgifter, i första hand uppgifter från offentlig sektor, och sedan standardisera dem för att göra dem jämförbara på gemenskapsnivå.
Ett instrument är direktivet om allmänhetens tillgång på miljöinformation, för vilket jag själv var föredragande.
De problem som lyftes fram under den diskussionen bör tas i noggrant övervägande då vi diskuterar detta förslag till direktiv, som skulle skapa ett rättsligt ramverk för att upprätta en infrastruktur för geografisk information inom Europeiska unionen.
Ett problem med båda dessa direktiv är att det finns en rädsla för att det kommer att innebära inkomstförluster för vissa uppgiftslämnare.
Jag vill därför rekommendera att vi går försiktigt fram just nu för att undvika överraskningar.
Det viktigaste målet är att minska hindren som hämmar en delad användning av uppgifter, speciellt miljöuppgifter, bland offentliga myndigheter.
Gemenskapens geografiska informationsinfrastruktur kommer att komplettera direktiven om återanvändning av information från offentlig sektor och allmänhetens tillgång till miljöinformation.
Själv anser jag att det mycket viktigt att vi fokuserar speciellt på miljöpolitiken när vi upprättar en geografisk informationsinfrastruktur, eftersom det redan finns praktisk grund för en centraliseringen av information.
