# ID: svediakorp-gov456376
# author: Margarita Starkevičiūtė, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 387
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Kommissionsledamöter!
Det gläder mig att diskussionerna om de ekonomiska utsikterna är komplexa till sin karaktär.
Vi har sällan fört diskussionen om dagens EU som en unik blandning av gamla tekniskt avancerade medlemsstater och nya snabbt växande medlemsstater.
Vi har heller inte diskuterat hur detta ger oss stora konkurrensfördelar.
Denna kulturella och intellektuella mångfald i världen är det viktigaste av allt.
Ny teknologi sprids mycket snabbt, och ledare är de som kan använda den kreativa energin snabbast och mest effektivt.
För att kunna använda den kreativa energin och vända våra kulturella resurser och vårt kulturarv till konkurrensfördelar behöver vi en rad tydligt definierade prioriteringar.
Ett av problemen med EU: s ekonomiska politik är att medborgarna och ibland även de som genomför politiken går vilse bland alla prioriteringarna eftersom dessa är så många – vi vill så gärna göra allting på en gång – vilket gör det svårt att se vilken väg unionen har tagit.
Jag tror att det skulle klargöra saker och ting för alla om vi kunde fastställa tre huvudriktningar på den väg som vi följer.
Först och främst bör vi inrikta oss på att modernisera ekonomin och dess strukturer.
Vi vill se en utbyggnad av den kreativa industrin och utveckling av nya ekonomiska grenar, och Lissabonmålen kan bidra till detta.
Vi vill också uppdatera våra kunskaper och sociala strukturer, eftersom en kvalitativ ny kunskap och kvalitativ ny social miljö kan lösgöra människors energi, vilket gör att vi kan dra fördel av vårt europeiska kulturarv.
För det tredje måste vi diskutera något som vi inte alltid är så villiga att gå in på, nämligen moderniseringen av den institutionella organisationen inom EU.
Ett framgångsrikt antagande av den nya konstitutionen skulle göra en sådan modernisering möjlig.
Här borde vi kanske också diskutera hur kommissionen själv arbetar och hur parlamentet och alla institutioner arbetar, eftersom det överflöd av program och organ som finns ger medborgarna fel intryck.
De vet helt enkelt inte vart de skall vända sig.
Prioriteringarna bör inte enbart vara att minska överflödet av lagstiftning och den administrativa bördan för företag och medborgare, utan också att få tydligare struktur inom förvaltning och i fördelning av anslag.
Detta är våra prioriteringar.
